Ytterligare förstörda relationer

Att kunna uppleva trygga relationer till viktiga personer, det är själva basen för vår överlevnad. Men det psykologiska traumat får konsekvenser för känslor, för kroppsliga och medvetande reaktioner, för självuppfattning och relationer. Basen hotas då nämligen av traumatiseringen. Traumat har förstört förmågan att uppfatta och behålla eller upprätta samband i tillvaron.

Då traumat har uppstått i en relation utgör andra relationer påminnande situationer, som kan utlösa traumat. Särskilt oroande är det med relationer som innehåller den närhet och omsorg som är nödvändig för att skapa en bas för utveckling. Kvinnan som traumatiserats förlorar inte sin önskan och sitt behov av att ha goda relationer - men hennes förmåga att skapa dem har gått förlorad. Men hon har kvar sin längtan efter respektfulla möten. Men hon vet inte innan hon har bearbetat traumat och stärkt sin självkänsla vad som är rimlig utdelning från en relation. Hon satsar allt eller inget. Det som egentligen är omöjliga relationer kan väcka stora förhoppningar hos henne medan möjliga kan passera som ointressanta för en tid. Att skapa en sexuell relation kan viktigare än allt annat, i den utspelar sig nämligen hela hennes sökande efter närhet, bekräftelse och kärlek. Kvinna kanske känner sig tryggare med någon som inte begär henne och då kan hon lägga ner energi på att erövra en partner - på så sätt upplever hon har makt och kontroll över relationen. Det ger henne lättnad som förstärker förälskelsen. Hennes förhoppningar om en nutida god partner kan dra in henne i samma fruktlösa ansträngningar för att förändra något som inte kan förändras. För kvinnan är det en obegriplig och skrämmande blandning av situationer och relationer. Den förstärker hennes känsla av skam, självförakt och skuld. .

Så länge inte kvinnan har kontakt med sitt trauma så går hon in i en relation och är ytterst utsatt, eftersom påminnelserna om traumat aktualiserar hennes upplevelse av vanmakt. Hon har kanske haft många liknande relationer och aldrig fått det hon sökte. Det stärker hennes självförakt. Hon upplever det som att hon själv har bidragit till sin förnedring. Hennes sökande, hennes val och strävanden att förändra har varit ett sätt att hantera vanmakten. Hon känner sig medskyldig eftersom erfarenheten har gjorts i en relation där hon är en del. Hon har ännu inte kontakt med ursprunget till sitt vilsna sökande utan uppfattar sitt agerande som uttryck för egna brister: "Vad är det för fel på mig som aldrig får det jag längtar efter?"

Det är svårt att få kvinnan som inte har bearbetat sitt trauma att bedöma farorna och möjligheterna i en person och i en relation. Sina val gör hon utifrån de upplevelser av vanmakt och underläge, utifrån svag självbild och självförakt som hon känt sedan hon traumatiserades. Om det visar sig att maktutövning och övergrepp senare blir innebörden i relationen kan hon lamslås av vanmakt. Den aktuella situationen fungerar som påminnelse till det ursprungliga traumat. Möjligheterna att bryta upp eller förändra situationen minskar då dramatiskt när den nutida relationen griper in de tidigare traumatiska erfarenheterna. Vanmakten förstärks.

Här är det viktigt att kvinnan vänder sig till en duktig samtalskontakt, som har förståelse för hur kvinnans då griper in i hennes nu - då kan hon hjälpa kvinnan att hitta en möjlighet att sortera traumats vanmakt från hur hon kände då till den kvinna hon är nu och samtidigt aktualisera hennes nutida handlingsmöjligheter.

En kvinna som söker hjälp för sitt trauma efter våld måste våga möta någon som vågar vara vittne. Hennes liv har dominerats av rädsla och hon möter mycket rädsla hos andra som värjer sig mot de erfarenheter hon har tvingats uppleva. Kanske har någon värjt sig även mot henne, kanske har de valt att avvisa henne och ifrågasätta henne. Ju allvarligare miss-handel och övergrepp hon utsatts för, desto fler avvisande har hon kanske varit med om. Hon har antagligen fört en lång kamp för att bli trodd och varje nytt svek förstärker traumatiseringen. Det går inte att som hjälpare att förehålla sig neutral till detta brott kvinnan har utsatts för, hjälparen måste välja sida - "Vem är hennes "uppdragsgivare", vem behöver hennes skydd?" Hjälparen måste acceptera att ta emot kvinnans hela berättelse.