Vad är våld

Psykiskt våld
Psykiskt våld handlar om att mannen, direkt eller indirekt, hotar eller skrämmer kvinnan, att han kränker henne verbalt, försöker isolera henne, utövar emotionell utpressning (hotar att avslöja privata hemligheter, hotar att ta livet av sig om hon lämnar honom), skämmer ut henne inför andra eller använder barnen (exv. genom hot om att "ta vårdnaden"). Kan också handla om att han håller henne vaken om nätterna och stå till svars inför något hon inte har gjort, att han försätter henne i ekonomiskt beroende och ser till att hon inte får tillgång till hälso- och sjukvård.

Läs mer om psykiskt våld »

Fysiskt våld
Fysiskt våld innefattar all typ av fysisk kontakt som mannen använder mot kvinnan för att uppnå kontroll. Det kan handla om att han hotar att skada dig eller någon närstående, allt från knuffar till våld med tillhyggen och vapen.

Läs mer om fysiskt våld »

Sexuellt våld
Sexuellt våld kan vara att mannen utsätter kvinnan för våldtäkt (i lagens mening), men också att han tvingar henne att titta på porr, eller att han vill ha samlag efter att han har misshandlat henne och att hon då är för rädd för att våga neka honom det.

Läs mer om sexuellt våld »

Materiellt våld
Materiellt våld handlar om att mannen slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder möbler, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att han förstör, eller tvingar kvinnan förstöra ägodelar som är särskilt viktiga för henne.

Latent våld
Latent våld kan utvecklas till den dominerande våldsformen i en relation där våld före-kommit. Även om fysiska våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt när-varande i kraft.

Kvinnor berättar "Jag tyckte aldrig att det var rätt, eller att jag förtjänade det - tvärtom. Men jag stannade för jag trodde att jag skulle få honom att ändra sig. Tänkte att han ju måste förstå hur fel det var, att han väl inte ville vara en kille som slog sin tjej. Men han gjorde mig illa igen och igen - så till sist fick jag ta in och förstå att han inte skulle förändra sitt beteende. Jag insåg också att jag var tvungen att vända på resonemanget "Jag vill väl inte vara en flickvän till någon som slår sin tjej." "Det började med att han knuffade mig, sedan blev knuffarna hårdare så att jag ramlade baklänges. Det stegrades hela tiden och till sist satte han sig gränsle över mig när jag låg på golvet. Han höll fast mina händer och dunkade dem i golvet. En gång tog han strypgrepp på mig när jag låg på köksgolvet. Ögonen var alldeles svarta. Onåbara." "Jag undrade var min fina pojkvän tagit vägen, han som jag blev tillsammans med, han och jag som hade varit så förälskade. Jag vill så gärna hitta tillbaka till honom igen och jag försökte verkligen. Ibland trodde jag att jag hade lyckats nå honom igen, men så plötsligt så vändes allt och hans ögon blev svarta. Han sa att det var mitt fel, för jag hade sagt fel eller gjort något fel - allting handlade om att jag inte var bra nog, att jag hade gjort fel. Ingenting handlade om hans beteende, utan allt var mitt fel som fick honom dit att han blev så arg att han gjorde mig illa. Det var jag som var den dåliga." "Han slängde ner mig på sängen och måttade ett slag med knytnäven men stannade precis innan slaget träffade mitt ansikte. Han blev förtvivlad, slog sina händer för ansiktet och sprang iväg. Han skrek rätt ut "Se vad du får mig till att göra". Ibland knuffade han runt mig och satt sig gränsle över mig när jag låg ner på golvet. Han höll fast mig och dunkade mitt huvud i golvet. När han lugnat sig och jag satt och grät så kom han och höll om mig, sa att jag måste sluta och göra honom så arg, att det som hände var mitt eget fel." "Jag förstod först inte att det var ett bråk för han kunde vara arg över att hans laddare till mobilen inte varit i under natten. Men han tippade alltid över sin ilska på mig. Mitt i allt kunde han slänga ur sig att det var mitt fel, att jag säkert kommit åt sladden och råkat dra ur den. Om jag då sa att det kunde ju ha varit så, då drog han det längre och sa att jag säkert sett det men inte brytt mig om att sätta i laddaren igen. Han vände det till att jag hade gjort det med flit, att jag var nonchalant, att jag struntade i honom och det som var viktigt för honom.Han kunde ringa till mig på jobbet under dagen och fortsätta häva ur sig hur dålig jag var som dragit ut sladden. Jag tyckte ju själv att det inte var klokt men jag ville ju bara att han skulle sansa sig och blir "normal" igen. Jag tänkte att det var så sorgligt att avsluta förhållandet på grund av sådana saker, det fanns ju massor med annat som var bra. Men den här ilskan han hade inom sig tog aldrig slut och den riktades allt oftare mot mig. Det gick i vågor och slutade med att det inte längre höll sig till verbala påhopp utan även fysiska sådana."