Vad är trauma

Det finns upplevelser som inte kan uthärdas, som är för svåra att ta in när de sker. Vi utsätts då för en situation som blir så påfrestande att den överbelastar det psykologiska skydds-systemet och skapar ett psykologiskt trauma. Upplevelsen blir en traumatisk erfarenhet. Här beskriver vi hur kvinnor som utsätts för fysiskt och eller psykiskt våld i sina relationer utsätts för detta psykologiska trauma.

Det oväntade våldet från mannen traumatiserar kvinnan. Även det kända och väntade våld som förekommer i relationen mellan en man och en kvinna är traumatiserande - och då redan som hot (alltså fysiskt misshandel behöver inte äga rum för att kvinnan ska utsättas för ett trauma, då hotet i sig är trauma-tiserande). Medvetenheten om att våldet kan äga rum och rädslan för våld från såväl okända som kända män är något som alla kvinnor måste förhålla sig till. Många kvinnor lever i ständig fara för att deras blotta närvaro, ord eller handlingar kan utlösa våld från för dem kända män, då alltså även mannen hon är till-sammans med.

Händelser som inträffar i relationen blir traumatiserande just genom kvinnans upplevelse av vanmakt. Något som började som en vardaglig situation kan på ett glidande sätt förvandlas till en situation av vanmakt. Situationen innehåller obegripliga och överraskande handlingar, ibland utförda med fysiskt våld och tvång. Den innehåller ett svek mot kvinnan som för med sig tystnad, skuld och en ohygglig ensamhet. Kvinnans lidande och upplevelser får aldrig delas med någon, för då finns hotet om att han lämnar henne eller utsätter henne för mer och grövre våld.

Kvinnan försöker få kontroll över farligheten, försöker återta någon slags makt i sitt liv, försöker bryta vanmakten. Kvinnan får bära ansvaret för att inte drabbas igen. Kvinnan tvingas till en ständig vaksamhet på mannens sinnesstämningar, hennes vardag i hemmet kan bli likt att gå på ett minfält, hon vet aldrig när det smäller till, när mannen känner sig triggad och blir arg. Kanske har de haft det jättebra, allt har känts lugn en tid och kvinnan tror att nu äntligen ska allt blir bra - men så händer något och så faller allting samman igen i och med att mannen hotar och/eller misshandlar kvinnan. Kanske är det så att han inte bara går rakt fram och slår henne, utan börjar bråka om något och lägger skuld på henne. När kvinnan försöker förklara sig eller kanske blir helt tyst så börjar han knuffa henne, så tycker han att de har ett "vanligt" bråk medan det är ytterst plågsamt för kvinnan - speciellt om han har utsatt henne för hot och våld tidigare så hon vet vad han är kapabel till.

Bearbeta traumat
Det är viktigt att känslorna släpps fram och att det som hänt beskrivs med sitt rätta namn - i det här fallet misshandel. Att tala om det som misshandel innebär för kvinnan att hon får ord, med vilka hon kan tala om det som hänt. Vidare kan hon se att hon inte är ensam, att fler delar hennes hemska erfarenheter och hon kan också se att hon inte håller på att bli galen. Det är viktigt att hon får bekräftelse på att hennes reaktioner är reaktioner som människan normalt har vid trauman och extrema livssituationer. Slutligen kan hon upptäcka att hon kan förvänta sig att må bättre, då andra kvinnor innan henne gjort det. Som tidigare nämnt kan skulden finnas kvar långt efter uppbrottet, men genom förståelseprocessen kan kvinnan frigöra sig från sin skuld och bryta även det sista bandet.

Kvinna kan träffa andra kvinnor i liknande situationer på Kriscentrum för kvinnor, där brukar de erbjuda "gruppsamtal".

Kärnupplevelser i ett psykiskt trauma är hjälplösheten och isoleringen. Att känna att man får makt över sitt liv och kan skapa nya samband är det viktigaste i tillfrisknandet. I den sista fasen innan läkning förstår den traumadrabbade kvinnan vad traumat haft för följder för henne och då är hon redo att ta de erfarenheterna och vad hon har lärt sig av dem med sig i sitt nya liv. Hon är redo att sätta upp mål som ökar självkänslan av makt och kontroll över sitt eget liv, allt för att skydda sig mot ytterligare faror. Hon är då också redo att fördjupa sin samhörighet med nya människor som hon har lärt sig att lita på. De bästa tecknen på upplösning av traumat är att återfå förmågan att njuta av livet och att engagera sig fullt ut i relationer med andra - intresset för nuet och framtiden stärks.

Traumats upplösning
Det är viktigt att komma ihåg att de händelser, bra och dåliga, som har hänt i ens liv aldrig kan raderas, utan de finns ju med i den ryggsäck vi bär på. Alltså kommer biverkningarna av ett trauma inte att försvinna helt och hållet utan de kommer att göra sig påminda då och då under livet - speciellt under stress. Ingen behandling är alltså total eller slutgiltig. Men om traumat har bearbetats så finns verktygen för att kunna ta emot minnena på ett annat sätt, minnet av den traumatiska händelsen /händelserna är ju en sammanhängande berättelse länkad till känslor. Sedan har ju även den skadade självaktningen fått en mycket bättre grund att stå på.