Skyddade personuppgifter
Skyddade personuppgifter innebär en spärrmarkering i folkbokföringsregistret och är
en av skattemyndighetens skyddsåtgärder. En spärrmarkering innebär att personuppgifterna spärras och endast lämnas ut av skattemyndigheten efter särskild prövning. Ansökan om folkbokföringssekretess görs hos det lokala skattekontoret och ges normalt för ett år i taget.
Totalt i Sverige har drygt 11 000 personer skyddade personuppgifter. Ofta rör det sig om kvinnor och deras barn som flyr undan sina våldsamma före detta män – de utgör mer än hälften av fallen. Över 4 000 personer i Stockholmsregionen, de flesta kvinnor, lever under så starkt hot att de fått skyddade personuppgifter. Det är mer än en fördubbling sedan bör-jan av 1990-talet, och antalet skyddade fortsätter att öka.
"Det är väldigt mycket fokus på att skydda utsatta kvinnor och barn och väldigt lite fokus på de män som utgör hotet, anser Lena Brännfors på Alla kvinnors hus i Stockholm."
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter i Sverige
Sekretessmarkering
Persondatauppgifterna "mörkas" och bara några få med behörighet på Skatteverket har tillgång till dem.
Kvarskrivning
Den som riskerar att bli utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelse eller trakasserier på annat sätt, kan vid flyttning begära att få stå kvar som folkbokförd på den tidigare folkbokföringsorten. Sådan s.k. kvarskrivning medges för högst tre år i taget. Den nya adressen är enbart känd för Skatteverket, som vidarebefordrar personens post.
Att stå skriven på annan ort än bostadsorten innebär dock problem för den enskilde med hänsyn till olika typer av samhällsservice, såsom tillgång till sjukvård, barnomsorg, skolgång och bostadsbidrag. Därför är antalet kvarskrivningar förhållandevis litet.
Fingerade personuppgifter
Personen får en helt ny identitet. Kopplingen mellan identiteterna finns bara hos Rikspolis-styrelsen. Ett 30-tal personer har fått ny identitet i Sverige.
"I början var livet med skyddad ID kämpigt. Det jag och mitt barn var tvugna att ha kontakt med förstod
varför vi envisades med att krångla
till det.
De inom
sjukvården var de som verkade förstå minst. Men inom
skolan förstod rektorn men någon annan inom personalen läckte
uppgifter till en bekant, som känner ex. Han kom då till skolan men som tur var fanns där en klok kvinna
som tog in barnet och ringde mig. Polisen avlägsnade exet från skolan,
för att han var hotfull. Jag höll barnet hemma tills vi fått en plats på en
annan skola. Där fick vi använda ett annat namn, så vårt namn fanns
inte i några register där. Ingen kunde ens av misstag läcka.
Inga
grannar fick reda på vad vi hette på riktigt, för dem var vi bara familjen Svensson.
Jag lärde mig rätt snabbt att man måste bevaka att uppgifter hanterades
korrekt, annars fanns alltid en risk för läckor. Livet rullade på, utan
större trassel med vår identitet.
Det blev dock svårt i kontakt med
nya myndighet personer, sådana som ännu inte träffat på detta med
skyddat ID. För dem var det bara något krångel jag höll på med, för att
vara märkvärdig."
Eftersom uppgifterna i folkbokföringen normalt är offentliga är detta enda sättet att skydda sig mot en förföljare. Dock har det förekommit att spärrade personuppgifter lämnats ut, vilket inte borde vara möjligt. Socialstyrelsen medger att risken är stor att skyddade uppgifter av misstag läcker ut till följd av undermåliga rutiner och undermålig kunskap hos flera myndigheter.

DN: Allt fler lever med skyddad identitet
Aftonbladet: "Mia i "Gömda" -Hittar han mig dödar han mig.
Aftonbladet: Sara, 35, jagas av sin ex-man
Aftonbladet: Åklagaren kan inte hjälpa Sara "Flytta och byt telefonnummer"
Aftonbladet: Ministern vill tvinga männen att flytta
Blekinge läns tdining: Hjälpen behövs nu, Beatrice
|