Psykisk misshandel
Den psykiska misshandeln i en relation förnekas eller förminskas ofta. Psykisk misshandel ger inga synliga spår och människor runt omkring ser endast ytan av en vanlig relation. Den man som psykiskt misshandlar kvinnan han är tillsammans med suddar ut alla fasta hållpunkter och referensramarna för vad som är rätt och fel blir skeva. Kvinnan sätts ur spel, blir förvirrad och tvivlar på sig själv. Självkänslan urholkas och mannen är mån om att hålla kvar den ojämna balansen för att upprätthålla sig själv som den som har kontroll och makt.
Exempel på mannens psykiska misshandel mot kvinnan - Hotar henne - Skriker åt henne - Svär åt henne - Använder skällsord till henne - Frågar ut henne vad hon har gjort - Kontrollerar var hon går - Ser ut och uppträder på ett visst sätt som upplevs hotfullt för henne - Försöker provocera fram gräl - Kritiserar henne - Kritiserar hennes familj och vänner - Begränsar hennes sociala liv - Får henne att känna sig underlägsen inför andra människor - Medvetet se till att hon har ont om pengar,/utnyttjar det faktum att hon inte har pengar - Får henne att känna sig sexuellt otillräcklig - Låtsas att vara på väg att slå henne utan att göra det - Skriker åt barnen - Hotar att göra barnen illa - Använder barnen mot henne i en konflikt - Hotar att skada ett husdjur Här kommer en kort översikt över de faser som kvinnan går igenom och försätts i när hon träffar någon som använder psykiskt våld. Förvirringsfasen: En vanlig metod för mannen att hålla kvinnan i ett ständigt tillstånd av osäkerhet är att bryta alla löften. Inga planer eller överenskommelser följs. Kvinnan sliter och kämpar med att försöka förstå varför mannen beter sig ologiskt och osunt. Hon försöker hitta lösningar och anklagar sig själv och känner hur hennes egna gränser för vad som är rätt och riktigt förflyttas. Den utåtriktade fasen: Nu försöker kvinna få mannen att ändra på sig och uppmanar honom att söka hjälp. Kvinnan gör sitt yttersta för att inte utlösa det problematiska beteendet. Till varje pris gäller det att inte provocera fram plötsliga och okontrollerade raseriutbrott. örsöker förstå, få grepp och information om vad det är för ett slags beteende, hon kanske pratar med vänner för att få synpunkter. Hon älskar och bryr sig om mannen och vill förstå honom och hans beteende. Den inåtriktade fasen: Kvinnan att blicka mer inåt och bli mer uppriktigt mot sig själv. Hon tar sig själv mer på allvar och börjar lita mer på sina egna intryck och känslor. Hon börjar ta till sig och inse att allt ansvar inte vilar på henne utan det krävs två en i en relation. Beslutsfasen: Med en riklig mängd kunskap om både sig själv och sin partner börjar kvinnan sakta fatta egna beslut om relationen. Hon bollar fram och tillbaka med tanken "Ska jag stanna? Ska jag gå? Har vi provat allt?" Slutfasen: Det gäller att kvinnan väl förbereder sig inför de reaktioner hennes partner kan reagera på de beslut hon tycker är nödvändiga - allt för att hålla "kriget" på avstånd. Att något kommer hända är förutsägbart så ta inga beslut under intensiva och känsloladdade gräl. Det är speciellt viktigt om det finns barn med i bilden. Hur kan mannen verka normal i ytliga relationer när han gör den kvinna han lever tillsammans med så illa? Det finns människor som aldrig blickar inåt och ifrågasätter sig själva. De här personerna kan passera obemärkt förbi i ytliga relationer och olika sammankomster - men då de måste engagera sig eller medge sin egen del i ansvaret, då blottar de sig eftersom ett ifrågasättande är omöjligt. Män som utsätter kvinnor för psykisk misshandel hanterar situationer genom att nedvärdera kvinnan han är tillsammans med och känner ingen medkänsla eller respekt för henne. Det här kan vara helt obegripligt för kvinnan som själv känner ansvar och empati. Att ha en relation till en man som varken kan ta ansvar eller känna empati är omöjligt om man vill ha en sund och jämställd relation. Kvinnan måste alltid förstå att det inte finns någonting hon kan göra för att förändra mannen. Skulle hon försöka förklara är det som att stå framför en vägg. Det är försvarsmekanismer som står i vägen och låser sig. Envisas hon med att försöka nå fram så blir han ännu hårdare för att inte nås av hennes lidande. Han iakttar henne kallt, utan minsta känsla. Det är lätt att känna det som att man inte existerar inför ett sådant bemötande. Varför går det inte att föra en normal diskussion? Det finns män som får vredesutbrott så fort de inte får sin vilja igenom, då blir han sur eller får vredesutbrott. Att försöka diskutera går inte då han alltid ser till att svänga allting till sin fördel eller kanske håller han med för att sedan bara göra tvärtom. Vad han sa i går gäller inte i dag. Han förnekar saker som ni båda vet har hänt och påstår att kvinnan ljuger eller inbillar sig. Han får kvinnan att tvivla på det hon hört och sett, till och med tvivla på sitt förstånd. - Det har jag aldrig sagt! - Du måste vara galen - Du hittar bara på! Han behandlar henne som om hon vore hans fiende. - Du vill bara ha problem - Du attackerar mig - Du lämnar mig aldrig ifred Han avleder henne från det ursprungliga ämnet och hon får aldrig något svar på det hon ville diskutera. Det slutar med att hon känner dig förvirrad och frustrerad. Det går inte att föra en diskussion på en jämlik och vuxen nivå vilket är mycket påfrestande för den som står nära. Alla möjligheter att göra motstånd och framföra sin åsikt upphör. Varför vill han få kvinnan att känna sig oviktig? Mannen får kvinnan att verka oviktig eftersom det är precis det han vill att hon ska känna så att han själv kan känna sig i överläge och ha kontroll. Han känner att det är han som styr, att ingen styr honom eller kan få honom att rubba sin ställning. Han kommer att låtsas att han glömmer bort kvinnan, även om han är mycket medveten, allt för att såra henne. Kvinnan ska inte tro att hon betyder så mycket. Han kommer inte ställa upp och göra det saker han har lovat henne och skulle hon fråga honom varför han inte gör det kommer han antagligen säga att det beror på henne, att hon har tjatat, att han tappat lusten eller så kanske han säger att han aldrig har lovat henne någonting. Kanske försöker han att förringa och vifta bort att han "glömt" henne med ett "Alla glömmer ibland". Jo, alla glömmer ibland, men hans beteende är ytterst planerat och kommer att upprepa sig om och om igen tills kvinnans självkänsla urholkas och hon känner att hon tappar bort sig själv och sitt eget värde mer och mer. "Inför viktiga dagar för mig, som t ex storhelger, då kunde jag med säkerhet veta att han skulle svika mig och på något sätt se till att jag stod ensam, eller att vi var tillsammans men att jag hade en stor klump i halsen av gråt och ångest. Om vi hade planerat något så kunde jag aldrig ta för givet att det skulle bli av, han kunde lika gärna inte komma som planerat. Det var så sårande när han sedan kunde ringa och låtsas som ingenting eller med en axelryckning säga - Jag glömde dig. Han kunde till och med säga - Jag har inte tänkt på dig på flera dagar men så såg jag någon på stan som liknade dig och då blev jag påmind om dig och tänkte jag får ringa. Jag kunde aldrig reagera för då skrek han alltid att det var väl helt normalt att glömma och slängde på luren. Om vi pratade kunde han helt kallt säga att jag hade fem minuter på mig och mitt i samtalet kunde han säga - Nu har du fått dina fem minuter Och så lade han på. Några gånger berättade han att han aldrig hade träffat någon som jag, som kommit honom så nära och som förstod honom så bra. Men för det mesta gick det hela tiden ut på att han skulle tala om för mig i ord och handling att jag inte var viktig - min självkänsla urholkades och jag var som svältfödd. Det var farligt eftersom jag då kämpade för att få småsulor emellanåt och levde på dem. Jag trodde ju till sist att det var så fel på mig, att det var något med just mig och jag försökte hela tiden bevisa mitt värde. Det tog så mycket kraft och energi från mig. Jag var helt slut och trasig efter den relationen." "Han pratade om sin födelsedag och vad vi skulle göra då. Men när hans födelsedag var så hade han stängt av mobilen. Han ringde två dagar senare och låtsades som ingenting. Han berättade att hans familj varit hos honom och att de hade varit ute och ätit, varit vid havet osv. Det kändes så overkligt att han kunde bete sig så och faktiskt inte ens visa någon som helst ånger eller skam. Hans mamma ringde någon dag senare och sa att det hade varit så synd att jag inte hade kunnat vara med, hon hade alltså ingen aning om att han inte hade bjudit med mig. Just det här att han låtsades som ingenting och faktiskt ville fortsätta relationen efter att ha behandlat mig så, det var så förnedrande. Jag kunde inte förstå hur han kunde ta sig den rätten och utnyttja att jag var rädd för att bryta upp - han spelade ju på min rädsla hela tiden utan skam." Varför blir han aldrig nöjd? För att behålla sin kontroll måste mannen få den som står honom nära, i det här fallet kvinnan, att aldrig känna sig säker. Kvinnan undrar vad som är fel, varför finner han hela tiden fel på henne och hon försöker vara till lags - men det är omöjligt för den man som har ett misshandelsbeteende. Han kommer inte att bli tillfredsställd. Tvärtom kommer han att förvärra den psykiska misshandeln, då han är rädd för kvinnans makt, när han märker hennes strävan efter kärlek och erkännande. Han blir vansinnig av att länna rädslan och kommer öppet visa henne ett förakt och kanske även utsätta henne för fysiskt våld. Varför mörkar han hela tiden? En man som har ett misshandelsbeteende kommunicerar inte rakt. Att mörka, ha hemligheter och hålla sig med lögner gör kvinnan osäker, vilket han är ute efter eftersom det får honom att känna kontroll. Den här formen av kommunikation som mannen använder sig av används inte för att ta kontakt utan för fjärma och förhindra ett utbyte. En mörkning av verklig information är väsentlig för att göra kvinnan orolig och maktlös. Att vägra ge information är ett sätt, utan att säga det direkt i ord, uttrycka att den andre intresserar en, eller att hon inte ens existerar. Allting sker utan förklaringar och kvinnan är alltid vid tolkningarnas yttersta gräns. Varför förvränger han språket och blir kylig? Till vilken annan människa som helst kan man ställa frågor om man inte förstår - men inte till någon som har ett misshandelsbeteende. När en man kommunicerar med en kvinna han vill få i underläge kommunicerar han kallt, hårt, platt och entonigt. Rösten saknar känslor och de mest vardagliga påstående kan låta föraktfulla och förlöjligande. De som en gång har varit utsatta för psykisk misshandel känner omedelbart igen denna kyliga ton och den utlöser rädsla. Språket förvrängs till kyla för att få den som lyssnar att känns sig ur balans och därmed underlägsen. "Vi kunde ha roligt och jag trodde att vi hade det bra. Men så vände jag mig om och såg hans ögon som blivit kalla. De var helt oåtkomliga, jag nådde inte fram till honom vad jag än sa eller gjort. Han var bara elak, kall, hånskrattade och det fanns ingen nåd. Det skrämde mig så mycket hur han kunde förändras så. Jag såg faktiskt att han hade den blicken inte bara mot mig och det räddade mig nog på något sätt, för jag trodde ju länge att det var mig det var fel på. Men när jag träffade hans familj för första gången och såg hur han såg på sin mamma och hur han pratade till henne - då kände jag igen, att det var ju så han var mot mig när han förändrades och blev sådär elak och kall. Samma förakt som han visade henne - visade han även mig." Hur kan han få kvinnan att känna sig skyldig? Den man som har behovet av att känna sig överlägsen ser till att kvinnan inte har möjlighet att känna stolthet över sig själv. Skulle kvinnan reagera på något kan han stämpla henne som beteendestörd. Han förödmjukar och förvirrar kvinnan som försöker rättfärdiga sig, som om hon verkligen vore skyldig. Mannen vill komma dit att kvinnan blir "ond". De män som har ett misshandelsbeteende strävar efter att trycka ner kvinnan, få henne att verka dålig så att det i hans ögon är helt ok att ge sig på henne. Att påvisa kvinnans brister är ett sätt att slippa se sina egna. Hur kan han få kvinnan att känna sig som en slasktratt? Någon som inte kan ta ansvar eller blickar inåt projicerar sina obehagskänslor på andra och gör det oftast på ett oreflekterat och impulsivt sätt. Den som kommer främst i skottlinjen är den som mannen har närmst relation till, vilket oftast är kvinnan han har en kärleksrelation till. Ena stunden så behandlar han kvinnan som en slasktratt där han slänger all sin skit , för att i nästa stund tycka att hon är världens bästa igen. Om du inte sätter stopp för relationen omedelbart kommer det destruktiva samspelet förstärkas ytterligare. Det du på ett orättfärdigt sätt blir anklagad för eller utsatt för ska med bestämdhet återföras till mannen. Varför kan man räkna med att separationen blir extra svår? De män som inte klarar av att ha nära relationer kommer inte heller klara av att separera på ett bra sätt. Känslor som sorg, besvikelse och ledsnad tillhör en separation och just att sörja är något en man som misshandlar psykisk ofta saknar. Det som återstår då är ilskan. Vreden läggs över smärtan. Det är mannens sätt att försöka "stå ut" att vara arg och defensiv. Det ger dessutom en känsla av att "vara någon". Vreden är en känsla som håller kvinnan kvar. Så länge man bråkar, har kvinnan att bråka med, så består relationen. Mannen som misshandlar har svårt att hantera känslor som skam, vanmakt och upplevelsen av att vara misslyckad. Så misslyckanden tillskriver han kvinnan och förblir själv oskyldig till det som gått fel. Varför känner kvinnan stark ångest? Det oväntade och överraskande vålet traumatiserar kvinnan. Det kända och väntade våld som förekommer i relationen mellan en man som har makt och en kvinna som känner vanmakt är också traumatiserande redan som hot. Att leva i en ständig fara för att deras blotta närvaro, ord eller handlingar kan utlösa våld från den man kvinnan lever tillsammans med, är en utdragen vanmaktssituation. Att ha en brottsplats i sitt hem ökar traumat, det finns ingen trygg plats för kvinnan och hon känner att hon inte kan undvika våldet. Det här utlöser stark ångest hos kvinnan som hon måste bearbeta då hon har lämnat mannen som utsatt henne för traumat. |
