Polis, åklagare och kriminalvård
All misshandel är brottslig och ska polisanmälas - misshandel mot kvinnor är inget undantag.
Polisens informationssida om brott i nära relationer
http://www.polisen.se/komtilloss/
När ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom ska anmälan göras och ett beslut tas om en förundersökning ska inledas. Polisanmälan kan göras av kvinnan som blivit misshandlad men även av någon annan - men misshandel och grov misshandel kan t ex inte godkännas av socialtjänsten utan kvinnans medgivande. Anledningen är att minimi-straffet för dessa brott är lägre än 2 års fängelse. Därför är socialtjänstens uppgift att motivera och stödja kvinnan att göra en polisanmälan mycket viktig - berätta vilket skydd hon har rätt till efter sin anmälan.
Polisen kommar att ställa ganska detaljerade frågor så det är bra om du har tänkt igenom i förväg vad som har hänt och när det hände. Försök att göra polisanmälan så fort som möjligt efter en misshandel/sexuella övergrepp eftersom det gör det oftast lättare för polisen att säkra bevis. Kanske att du vill kontakta en kvinnojour eller en advokat innan du går till polisen, kanske att det förenklar din anmälan en aning. Det kan också vara skönt att ha någon med sig som stöd till polisen. Men tänk på att om personen kan vara intressant som vittne ska han/hon inte vara med på förhöret.
Polisen ska lämna information om olika möjligheter till stöd och skydd. Kvinnan ska få veta att det finns skydd som besöksförbud, skyddad adress och att ett trygghetspaket från polismyndigheten kan lånas ut efter ansökan.
Våldsutsatta personer kan i akuta situationer ibland få ett särskilt skydd genom att de till-delas en så kallad trygghetstelefon, en bärbar telefon med direktkoppling till polisen.
För att få hjälp med detta kontakta polisen och be att få prata med en utredare.
§ Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. Uppdraget ska genomföras under tiden den 1 september 2007 t.o.m. den 31 december 2009.
Åklagare (och Målsägandebiträde)
Åklagaren har tre huvuduppgifter:
- att utreda brott
- att fatta beslut om åtal ska väckas eller inte
- att framträda i domstolen
Åklagaren ansvarar för förundersökningen (brottsutredningen) och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande och gör häktningsframställan till domstol. Senast tre dygn efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. Åklagaren beslutar även om mannen ska få besöksförbud. I domstolen är åklagaren den som för talan mot den misstänkte.
Kvinnan kan undvika kontakt med mannen under rättegången, genom att ta kontakt med åklagaren innan rättegången. Kvinnan går då alltid in och ut i rättssalen före mannen tillsammans med åklagaren och målsägandebiträdet, samt får tillgång till eget rum tillsammans med målsägarbiträdet före rättegången och i pausar.
Målsägandebiträde: Den som utsätts för ett brott kallas målsägande. I vissa fall kan man få ett målsägandebiträde, det är en person som är advokat eller jur.kand och utses av domstolen efter ansökan. Det är kostnadsfritt och kan ansökas redan vid anmälningstillfället om misshandeln. Målsägarbiträdet bistår kvinnan på samma sätt som försvarsadvokaten bistår mannen. Under huvudförhandlingen har nämligen den tilltalade en försvarsadvokat. Om målsägarbiträde saknas är det åklagaren som föra talan när det skadestånd.
Man har rätt till målsägandebiträde om man utsatts för:
- sexualbrott
- brott mot liv och hälsa, som kan innebära fängelsestraff
- brott mot frihet och frid, som kan innebära fängelsestraff
§ Lag (1988:609) om målsägandebiträde
Syftet med lagen om målsägandebiträde är att stärka brottsoffrets ställning under för-undersökning och rättegång. Målsägandebiträdet ska ta tillvara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska även följa målsäganden under hela rättegången om det finns ett behov av detta.
Åklagarmyndighetens hemsida »
Kriminalvården
Kriminalvården möter de män som misstänks för våld. Kriminalvårdens fokus ligger på männen och den behandling som behövs för att de inte ska återfalla i ett våldsamt beteende. Stor vikt läggs också vid att tillgodose kvinnornas säkerhet under tiden männen vistas i anstalt. Kriminalvården gör nu satsningar för att all personal ska få kompetens inom området.
§ Regeringen beslutade under våren 2007 att våldsutsatta kvinnor och andra brottsoffer ska få information om när en person som avtjänar ett fängelsestraff är placerad i häkte och när han eller hon vistas utanför häktet samt om möjligheten att ansöka om besöksförbud.
Polisens informationssida om brott i nära relationer
http://www.polisen.se/komtilloss/
När ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom ska anmälan göras och ett beslut tas om en förundersökning ska inledas. Polisanmälan kan göras av kvinnan som blivit misshandlad men även av någon annan - men misshandel och grov misshandel kan t ex inte godkännas av socialtjänsten utan kvinnans medgivande. Anledningen är att minimi-straffet för dessa brott är lägre än 2 års fängelse. Därför är socialtjänstens uppgift att motivera och stödja kvinnan att göra en polisanmälan mycket viktig - berätta vilket skydd hon har rätt till efter sin anmälan.
Polisen kommar att ställa ganska detaljerade frågor så det är bra om du har tänkt igenom i förväg vad som har hänt och när det hände. Försök att göra polisanmälan så fort som möjligt efter en misshandel/sexuella övergrepp eftersom det gör det oftast lättare för polisen att säkra bevis. Kanske att du vill kontakta en kvinnojour eller en advokat innan du går till polisen, kanske att det förenklar din anmälan en aning. Det kan också vara skönt att ha någon med sig som stöd till polisen. Men tänk på att om personen kan vara intressant som vittne ska han/hon inte vara med på förhöret.
Polisen ska lämna information om olika möjligheter till stöd och skydd. Kvinnan ska få veta att det finns skydd som besöksförbud, skyddad adress och att ett trygghetspaket från polismyndigheten kan lånas ut efter ansökan.
Våldsutsatta personer kan i akuta situationer ibland få ett särskilt skydd genom att de till-delas en så kallad trygghetstelefon, en bärbar telefon med direktkoppling till polisen.
För att få hjälp med detta kontakta polisen och be att få prata med en utredare.
§ Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. Uppdraget ska genomföras under tiden den 1 september 2007 t.o.m. den 31 december 2009.
Åklagare (och Målsägandebiträde)
Åklagaren har tre huvuduppgifter:
- att utreda brott
- att fatta beslut om åtal ska väckas eller inte
- att framträda i domstolen
Åklagaren ansvarar för förundersökningen (brottsutredningen) och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande och gör häktningsframställan till domstol. Senast tre dygn efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. Åklagaren beslutar även om mannen ska få besöksförbud. I domstolen är åklagaren den som för talan mot den misstänkte.
Kvinnan kan undvika kontakt med mannen under rättegången, genom att ta kontakt med åklagaren innan rättegången. Kvinnan går då alltid in och ut i rättssalen före mannen tillsammans med åklagaren och målsägandebiträdet, samt får tillgång till eget rum tillsammans med målsägarbiträdet före rättegången och i pausar.
Målsägandebiträde: Den som utsätts för ett brott kallas målsägande. I vissa fall kan man få ett målsägandebiträde, det är en person som är advokat eller jur.kand och utses av domstolen efter ansökan. Det är kostnadsfritt och kan ansökas redan vid anmälningstillfället om misshandeln. Målsägarbiträdet bistår kvinnan på samma sätt som försvarsadvokaten bistår mannen. Under huvudförhandlingen har nämligen den tilltalade en försvarsadvokat. Om målsägarbiträde saknas är det åklagaren som föra talan när det skadestånd.
Man har rätt till målsägandebiträde om man utsatts för:
- sexualbrott
- brott mot liv och hälsa, som kan innebära fängelsestraff
- brott mot frihet och frid, som kan innebära fängelsestraff
§ Lag (1988:609) om målsägandebiträde
Syftet med lagen om målsägandebiträde är att stärka brottsoffrets ställning under för-undersökning och rättegång. Målsägandebiträdet ska ta tillvara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska även följa målsäganden under hela rättegången om det finns ett behov av detta.
Åklagarmyndighetens hemsida »
Kriminalvården
Kriminalvården möter de män som misstänks för våld. Kriminalvårdens fokus ligger på männen och den behandling som behövs för att de inte ska återfalla i ett våldsamt beteende. Stor vikt läggs också vid att tillgodose kvinnornas säkerhet under tiden männen vistas i anstalt. Kriminalvården gör nu satsningar för att all personal ska få kompetens inom området.
§ Regeringen beslutade under våren 2007 att våldsutsatta kvinnor och andra brottsoffer ska få information om när en person som avtjänar ett fängelsestraff är placerad i häkte och när han eller hon vistas utanför häktet samt om möjligheten att ansöka om besöksförbud.