I början av relationen

Det är ju inte så att en kvinna faller för en man som behandlar henne illa från start, utan hon faller ju för de andra sidor han visar som t ex att han får henne att bli glad, att de har roligt tillsammans, att han förstår vissa bitar av hennes person som kanske ingen annan har gjort, att de har samma dröm om något osv. Men mitt i det här glada, i det som skulle vara lycka så händer något och det kan hända väldigt snabbt.

Mannen säger något till kvinnan som gör henne illa, som sårar henne och hon kan inte förstå - hur kunde han säga så, han som älskar henne, de som är så förälskade. Kanske ber han henne om ursäkt efter en stund, säger att han inte menade det, att han var dum och aldrig ska säga så igen. Kanske försöker han även förminska våldet genom att försöka göra om det till ett "vanligt bråk" eller en olyckshändelse. Kanske blir han också då extra hjälpsam och tillmötesgående då han faktiskt ser ner på andra män som slår kvinnor. Kvinnan vill ju tro på mannen, hon vill ju fortsätta relationen.

Men så händer det igen
Men så händer det igen, våldet upprepar sig, och efterhand så händer det oftare och mannen ber inte längre om ursäkt utan skyller på kvinnan. Om det var så att hon inte hade sagt eller gjort som hon gjorde så hade han inte osv. Kvinnan börjar tvivla på sig själv, undrar om det kanske är så att hon kan se till att det här inte händer mer, att inte trigga honom genom att säga och göra vissa saker. Kvinnan anstränger sig, men det hjälper inte för mannen hittar alltid någon anledning att få ur sig det han måste, sin frustration och ilska.

Gränserna suddas ut
Gränserna för vad som är godtagbart och inte börjar suddas ut. Ingenting av det som kvinnan från början tyckte var rätt är längre rätt, allting vänds upp och ner och följer mannens sneda referensramar. För en stund kanske han håller med henne, är ångerfull, men sedan är han tillbaka i sitt beteende och förnekar stark allting. Kvinna känner det ofta som om hon håller på att tappa förståndet över varför han inte kan följa en linje utan istället svänger hit och dit. Det som han tycker är rätt är i andra stunden fel, det som i ena sunden är fel är i andra stunden rätt, ena stunden säger han något som låter sunt för att i andra stunden göra tvärt emot, i ena stunden erkänner han en sak för att i andra stunden blåneka.

Kvinnan försvinner och mannen växer
Kvinnan börjar mer och mer se sig genom mannens ögon, hon är inte bra nog. Men det är inte heller lönt att hon försöker vara hon till lags för gör hon som han vill så ändrar han hela tiden sina förväntningar och krav. Hon försvinner mer och mer och mannen växer.