Historik
Det var inte förrän demokratiseringen på 1900-talet som kvinnan erkändes fullständiga rättigheter som självständiga individer.
En miljon kvinnor kom ut i arbetslivet mellan 1950 och 1980, vilket gjorde att kvinnan inte längre kunde utpekas som svagare, förutom rent fysiskt. Många började dock trycka hårdare på att säga "kvinnor har för vana att falskeligen anmäla män för våldtäkt" och "frånskilda mammor har för vana att anklaga män för incest för att själv få vårdnaden" istället för att ta itu med våldtäktsproblematik, incestproblematiken och annan kvinnomisshandel.
Historik
1200-talet
|
Birjer Jarls kvinnofridslagar på 1200-talet betraktade våldtäkt som allvarliga brott men enbart om förövarna var män utanför släkten. Våldtäkt var alltså bara ett övergepp om det utfördes av okända män utanför släkten. Våldtäktsbrott var inget brott främst mot kvinnan utan mot kvinnans släkt och dess heder - så var det fram till 1864.
Incestoffer dömdes som skyldiga till incest, flickorna dömdes till straff-arbete för att deras fäder eller andra manliga släktingar förgripigt sig på dem.
|
| |
|
1300-talet
|
I det medeltida bondesamhället var äktenskapsbrottet ett mycket allvarligt
brott. Den gifta kvinnan fick rätt att misshandla sin rival utan att
misshandeln straffades med böter. Både män och kvinnor som
överraskades i fel säng kunde bli dräpta utan att förrövaren straffades. |
| |
|
1600-talet
|
Äktenskapet skyddades med hård sedlighetslagstiftning. Sexualiteten skulle enbart få utrymme inom det laga äktenskapet. Allt annat blev straffbart. Kvinnan blev ansvarig för sedligheten. Blev en kvinna med barn ansågs hon skyldig eftersom hon fött barnet medan fäderna kunde frånsäga sig faderskapet med ed. Kvinnan straffades av kyrkan med skamstraff. |
| |
|
1600-talet
|
Kristendomen ansåg kvinnans sexualitet som farlig så häxjägarnas hand-bok "Häxhammaren" , som skrev redan 1456 av två tyska munkar, trycktes upp i många exemplar under 1600-talet.
"Alla häxeri kommer av köttslig lusta, och den är hos kvinnan omättlig."
|
|