Hälso- sjuk och tandvård
Det är en viktig uppgift för sjukvården att upptäcka och hjälpa kvinnor som är utsatta för våld. Ett gott omhändertagande med insiktsfullt bemötande och möjlighet till fortsatt stöd och hjälp kan vara avgörande för hur och om kvinnan skall kunna förändra sin situation.
Sjukvårdens ansvar har samma helhetssyn som socialtjänstlagen.
Sekretess
All sjukvårdspersonal har tystnadsplikt och det är patienten som ger sitt tillstånd om sekretessen får brytas.
Situationer då sekretess gäller eller inte gäller kan uppstå när kvinnan kommer till sjukvården efter sexuella övergrepp och/eller annat fysiskt våld. Det gäller då för sjukvårds-personalen att motivera kvinnan att själv anmäla brottet hon har utsatts för då kvinnans medverkan i det fortsatta rättsliga förloppet är av största vikt. Det är viktigt att kvinnan känner sig trygg och att hon informeras om vilket stöd hon kan få under den rättsliga processen.
Om brottet är av den graden att påföljden är minst två års fängelse i straffskalan kan sjuk-vårdspersonalen göra polisanmälan utan att bryta mot sekretesslagen - men de är inte skyldiga att anmäla.
Polis och åklagare som har hand om en brottsutredning har rätt att att få veta om kvinnan vistas på en avdelning. Sjukvårdspersonalen har i detta läge skyldighet att lämna uppgift, men inte att svara genast vilket innebär att de alltid bör informera kvinnan först och att den personal som är ansvarig för kvinnan ringer upp aktuell myndighet.
Sekretessen är inget hinder för att uppgifter lämnas mellan sjukvård och socialtjänst som rör gravida kvinnor. Det är så för att ge den enskilde nödvändig vård eller för att skydda ofödda barn.
Skydd av integritet och identitet
Vid vård av våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjukvårdspersonalen har insikt om våldsprocessen och de konsekvenser som finns för kvinnan., liksom den rädsla, skam och skuld hon ofta känner under akutfasen.
Under vårdtiden bör kvinnans identitet, integritet och fysiska person skyddas. En så kallad anonymregistrering bör utföras. Detta minskar risken för att kvinnan kan spåras till en särskild enhet inom sjukvårdsinrättningen och att diagnoser som sätts i samband med t.ex. våld inte kopplas direkt till henne som person.
Patientjournalen
Det finns en patientjournallag och enligt den ska vård och behandling dokumenteras och patientjournalen ska hanteras på ett säkert och tryggt sätt. Endast de som är direkt berörda av kvinnans vård ska ha tillgång till journalen.
Våldsutsatta kvinnors journaler bör alltid förvaras inlåsta och aldrig lämnas i öppna rum. Alla handlingar ska hanteras med sekretess och patientens namn ska om möjligt utelämnas.
Patienten har rätt till att ta del av och begära kopia på sin journal. Denna kopia kan nvändas i olika rättsliga och försäkringsmässiga sammanhang.
Läkarundersökningen
Att ha blivit utsatt för misshandel eller våldtänkt upplever ofta att hon har förlorat all kontroll. Det är viktigt att då försöka återge henne känslan av att hon kan och får bestämma själv igen. Hon behöver också viktig information om hur undersökningen kommer att gå till och att hon ska tillfrågas om hon ger sitt medgivande till den.
Om kvinnan har eller om det finns en misstanke om att hon har utsatts för våldtäkt så ska hon undersökas av gynekolog. Är kvinnan under 18 år ska en barnspecialist kontaktas.
Rättsintyg
I ett rättsintyg ska man bedöma:
- om de skador kvinnan har
- om den uppgivna tidpunkten för skadans uppkomst kan ställa eller ej
- om skadan varit lindrig, varken lindrig eller livsfarlig eller livsfarlig (livshotande)
- om skadan förväntas ge bestående fysiska eller psykiska men eller ej
Avsaknaden av skador behöver inte betyda att händelsen inte har inträffat. Detta kan behöva påpekas i rättsintyget.
Dokumentation
Alla skador ska dokumenteras skriftligt och helst kompletteras med färgfotografi. Vid tveksamhet om skadors uppkomst och ålder bör rättsläkare kontaktas.
Fråga alltid kvinnan om lov före fotograferingen. Tänk på att fotografering och filmning kan ha ingått i de övergrep hon blivit utsatt för. Om kvinnan inte vill bli fotograferad behöver hon inte det.
Återbesök
Kvinnan kan reagera i efterhand och komma i en akut kris och det bör kvinnan förberedas på. Ett återbesök bör därför alltid inom kort bokas in. Ibland kan det dessutom vara så att skadorna framträder efter något eller flera dygn och bör då dokumenteras på nytt.
Kvinnan kan behöva stöd under lång tid med bearbetning av upplevelsen och med praktiska saker och ting som t.ex. byte av bostad och juridisk hjälp.
Sjukvårdens ansvar har samma helhetssyn som socialtjänstlagen.
Sekretess
All sjukvårdspersonal har tystnadsplikt och det är patienten som ger sitt tillstånd om sekretessen får brytas.
Situationer då sekretess gäller eller inte gäller kan uppstå när kvinnan kommer till sjukvården efter sexuella övergrepp och/eller annat fysiskt våld. Det gäller då för sjukvårds-personalen att motivera kvinnan att själv anmäla brottet hon har utsatts för då kvinnans medverkan i det fortsatta rättsliga förloppet är av största vikt. Det är viktigt att kvinnan känner sig trygg och att hon informeras om vilket stöd hon kan få under den rättsliga processen.
Om brottet är av den graden att påföljden är minst två års fängelse i straffskalan kan sjuk-vårdspersonalen göra polisanmälan utan att bryta mot sekretesslagen - men de är inte skyldiga att anmäla.
Polis och åklagare som har hand om en brottsutredning har rätt att att få veta om kvinnan vistas på en avdelning. Sjukvårdspersonalen har i detta läge skyldighet att lämna uppgift, men inte att svara genast vilket innebär att de alltid bör informera kvinnan först och att den personal som är ansvarig för kvinnan ringer upp aktuell myndighet.
Sekretessen är inget hinder för att uppgifter lämnas mellan sjukvård och socialtjänst som rör gravida kvinnor. Det är så för att ge den enskilde nödvändig vård eller för att skydda ofödda barn.
Skydd av integritet och identitet
Vid vård av våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjukvårdspersonalen har insikt om våldsprocessen och de konsekvenser som finns för kvinnan., liksom den rädsla, skam och skuld hon ofta känner under akutfasen.
Under vårdtiden bör kvinnans identitet, integritet och fysiska person skyddas. En så kallad anonymregistrering bör utföras. Detta minskar risken för att kvinnan kan spåras till en särskild enhet inom sjukvårdsinrättningen och att diagnoser som sätts i samband med t.ex. våld inte kopplas direkt till henne som person.
Patientjournalen
Det finns en patientjournallag och enligt den ska vård och behandling dokumenteras och patientjournalen ska hanteras på ett säkert och tryggt sätt. Endast de som är direkt berörda av kvinnans vård ska ha tillgång till journalen.
Våldsutsatta kvinnors journaler bör alltid förvaras inlåsta och aldrig lämnas i öppna rum. Alla handlingar ska hanteras med sekretess och patientens namn ska om möjligt utelämnas.
Patienten har rätt till att ta del av och begära kopia på sin journal. Denna kopia kan nvändas i olika rättsliga och försäkringsmässiga sammanhang.
Läkarundersökningen
Att ha blivit utsatt för misshandel eller våldtänkt upplever ofta att hon har förlorat all kontroll. Det är viktigt att då försöka återge henne känslan av att hon kan och får bestämma själv igen. Hon behöver också viktig information om hur undersökningen kommer att gå till och att hon ska tillfrågas om hon ger sitt medgivande till den.
Om kvinnan har eller om det finns en misstanke om att hon har utsatts för våldtäkt så ska hon undersökas av gynekolog. Är kvinnan under 18 år ska en barnspecialist kontaktas.
Rättsintyg
I ett rättsintyg ska man bedöma:
- om de skador kvinnan har
- om den uppgivna tidpunkten för skadans uppkomst kan ställa eller ej
- om skadan varit lindrig, varken lindrig eller livsfarlig eller livsfarlig (livshotande)
- om skadan förväntas ge bestående fysiska eller psykiska men eller ej
Avsaknaden av skador behöver inte betyda att händelsen inte har inträffat. Detta kan behöva påpekas i rättsintyget.
Dokumentation
Alla skador ska dokumenteras skriftligt och helst kompletteras med färgfotografi. Vid tveksamhet om skadors uppkomst och ålder bör rättsläkare kontaktas.
Fråga alltid kvinnan om lov före fotograferingen. Tänk på att fotografering och filmning kan ha ingått i de övergrep hon blivit utsatt för. Om kvinnan inte vill bli fotograferad behöver hon inte det.
Återbesök
Kvinnan kan reagera i efterhand och komma i en akut kris och det bör kvinnan förberedas på. Ett återbesök bör därför alltid inom kort bokas in. Ibland kan det dessutom vara så att skadorna framträder efter något eller flera dygn och bör då dokumenteras på nytt.
Kvinnan kan behöva stöd under lång tid med bearbetning av upplevelsen och med praktiska saker och ting som t.ex. byte av bostad och juridisk hjälp.
