Det är otroligt många faktorer och kombinationer under barnets första levnadsår som kan leda till att utvecklingen hos barnet börjar avvika från normal utveckling. Avvikelsen kan vara tillfällig eller finnas kvar och byggas på. 

Här är några exempel på vad det är som är viktigt för barnets sunda utveckling till en sund vuxen, vilka kan göra det lättare förstå vad det är som har gått fel hos människor som beter sig oempatiskt och gör illa - det handlar om tidiga utvecklingshinder.

Personlighetsegenskaper
Det är inte helt enkelt hur personlighetsegenskaper ska mätas, beskrivas och förklaras. Men det har ändå, egenskapsteoretiker, nått en samstämmighet kring hur de grundläggande personlighetsegenskaperna i allmänhet bör identifieras. 

Grundläggande personlighetsegenskaper är stabila och varaktiga mönster av känslor, tankar och beteende, oberoende av tid och situation. 

De grundläggande personlighetsegenskaperna utvecklas och etableras tidigt i livet och följer den fortsatta personlighetsutvecklingen. 

Grundläggande personlighetsegenskaper samverkar med varandra på ett komplext sätt vilket ger upphov till individuella skillnader

Arv och miljö påverkar de grundläggande personlighetsegenskapernas form och funktion. 

Kommunikation
Inlärningen av de grundläggande sociala och känslomässiga färdigheterna sker under vårt första levnadsår genom icke-verbal kommunikation. Den icke-verbala kunskapen sjunker ner i det omedvetna och fungerar som tyst kunskap. Föräldrarnas empatiska förmåga är mycket viktig för barnets fortsatta utveckling. 

Om föräldrarna använder rösten på ett sätt som inte stämmer överens med deras ansiktsuttryck kommer barnet inte lära sig en sunda grundläggande kommunikativa färdigheter. Barnet kommer bli förvirrat och antagligen försöka göra allt för att försöka förstå och vara föräldrarna till lags, eller så tar barnet efter föräldrarnas sätt att kommunicera. De kommer föra den falska kommunikationen vidare. 

Social förmåga och empati
Empati är starkt kopplat till mognad och är en egenskap som fungerar som motkraft mot aggression. 

Förmågan till empati baseras på kvaliteten föräldra-barnrelationen och föräldrarnas empatiska förmåga. Förmågan till ömsesidighet är baserat på en gyllene regel "att göra mot andra vad de gör mot dig". Är föräldrar omvårdande mot barnet och mot andra närstående människor så kan barnet försöka identifiera sig och med föräldrarna och härma deras vårdande och omsorgsfulla handlingar. Detta kommer i förlängningen leda till karaktärsdrag som hänsynsfullhet och god förmåga att ta hand om andra. När barnet närmar sig tre års ålder ser man att barnet gärna vill hjälpa till och trösta om någon verkar ledsen. 

Aggression
Under barnets första år vänds aggressionen främst utåt, barnet kan sparka, bita och rulla runt. För att kunna förändra sina impulser behöver barnet många goda erfarenheter. Moderns röst och sätt för att lugna barnet betyder mycket för den fortsatta utvecklingen. 

Under utvecklingens gång ska barnet kunna behärska sina aggressiva driftimpulser som med växlande styrka bryter fram under olika utvecklingsskeenden. Till en början kan det se ut som så att barnet höjer armarna för att slå men själv hindrar rörelsen. Vid 20 månaders ålder behöver inte föräldrarna vakta sitt barn längre eftersom barnet nu har börjat visa empati. Hans aggressivitet har vänts till omtanke. Barnet har lärt sig att lösa konflikter utan aggression.

När barnet har tillägnat sig en motorik, ett språk och en social mognad kommer det kunna ge uttryck för sin aggression i många olika former. Med kunskapshämtningen kommer också tävlan och konkurrens som drivs på av aggressionsdriften. Just kontroll av samspelet med andra genom regler blir en trygghet. 

Ett barn som inte har lärt sig att reglera sina aggression och hur man samspelar med andra kommer kräva att vara den som får bestämma alla regler för att styra sin omgivning. Har barnet inte någon moral som kan reglera aggressionsdriften kommer barnet ge fritt utlopp för den. Barnet kommer inte klara av att gå in i den viktiga leken med andra barn. 

Moral
En stor del av moralutvecklingen sker före 3-års ålder. Det är under den här fasen barnet lär in en stor del av det som har att göra med "vad man får göra" och "hur man ska göra det". En tidig form på moral som barnet visar är att gärna rätta till och laga föremål som är trasiga, istället för att ignorera och visa nonchalans, alternativt och aggressivt slänga iväg/kasta. För att moralutvecklingen ska byggas upp krävs att barnet möter adekvat stöd från sina föräldrar, samt ömsesidighet, vardagsregler, sunda normer och empati. 

Under andra året byggs skammen in i moralen. Här är föräldrarnas vägledning en viktig vägvisning för barnet. Många barn som inte integrerat en sund moral och skam i sin personlighet kan inte leka tillsammans med andra barn så att det bygger på en ömsesidig lek. Detta är en stor brist då lekarna hjälper bsrnet att integrera nya jagfunktioner och ger möjlighet till sociala relationer. Barnet vill istället styra, sätta alla regler som inte tillhör "rent spel" utan är så att det gagnar honom själv. Barnet kan inte hantera att förlora och vill vara den som alltid börjar, t ex den som kastar tärningen först, lägger ut första kortet. Barnet kan inte acceptera "varannan gång först" så att det blir rättvist för båda då han endast tänker på sig själv. 

Det är under jagfunktionen som barnet ska lära sig mer och mer att styras av sin inre egen moral samt med de idealbilder de har skaffat sig. Har barnet fått en snedvriden inlärning gällande moral och fått falska idealbilder så kommer det visa sig i barnets personlighet på ett negativt sätt. 

Skuldkänslor 
Ett barn som inte kan hantera skuld kommer att försvara sig mot skuldkänslor genom projektion i kombination med splitting. Det är inte heller ovanligt att barnet projicerar sina impulser på klasskamrater och syskon. Barnet kommer ofta med ren lögn "Det var han som gjorde det!" när han själv är skyldig. Det är ofta så att barnet kommer med omotiverade anklagelser och utfall mot sin omgivning - allt för att slippa rädslan att vara den som själv blir anklagad för något. Minsta antydan på ogillande från andra över att barnet visar ett oacceptabelt beteende möter han med attack. 

Jagfunktionen
Mellan 3-6 års ålder står barnet inför avgörande steg i utvecklingen eftersom jaget har nått en punkt när det har en upplevelse av att vara en person. Har barnet gått igenom en sund och tillfredsställande utveckling kommer också barnet att fråga sig vilken sorts person han är. Det handlar inte bara om vem man är utan också vad man är.

Vid 10 års ålder ska respekten för reglerna vara väl förankrade på så sätt att de inte bara finns till för andra utan också för barnet själv. Känslan för rent spel brukar vid en sund utveckling nu vara mycket stark. 

Beteendestörningar
Olika typer av beteendestörningar märks ofta tidigt men blir mer tydliga i skolåldern. Ett skäl till detta är att då ställs det krav på barnet på behärskning och social förmåga. Impulshandlingar och asociala handlingar kommer nu att synas utåt, det vill säga utanför familjens privata sfär. Vid minsta motgång kommer barnet ledas av sina impulser och ta till handling - och det är detta som oftast rubriceras som beteendestörningar hos barn och senare.