Hjälp utifrån

Samhällets stöd och ansvar

Ursäkter och fördomar

Vad är misshandel

Misshandelsbeteende/mönster

Misshandel i nära relationer

Familjemönster

Följder av misshandel

Avsluta relationen/misshandeln

Läkningsprocess

Hitta sambanden igen

Personlighetsstörningar

Narcissism - fördjupning

Den som är deprimerad tappar ofta all lust och har svårt att finna något intresseväckande utanför sig själv. Ofta finns en oro inför småsaker där man tar ut problem i förskott. Man har svårt att koncentrera sig och att bestämma sig. Aptitförändringar, sömnstörningar och trötthet är vanliga symtom.

Bland kriterier för depressionsdiagnoserna finns bland annat att minst fem av nedanstående symtom skall ha känts av under de senaste två veckorna.
Något av de två första måste alltid finnas med. Dessutom krävs att symtomen inte är p.g.a. sorg och de skall påverka förmågan till arbete och/eller socialt liv.

Vad är depression
Depression kan beskrivas som den fysiska och psykiska konsekvensen av upplevelsen att förlora sitt värde och sin värdighet. Depressionen kan sägas vara en sorg över att förlora sig själv. En depression är ett sår i det vi kallar självet, dvs upplevelsen av oss själva. Depression är ett tillstånd på gränsen mellan själ och kropp och kan vara ett fruktansvärt tillstånd med en psykisk smärta som kan vara mycket plågsam.

Sorg är något som ska riktas utåt, ut mot det förlorade objektet. Men depressionen är riktad inåt mot det som vi brukar kalla "självet". Depressioner har en tendens att försvinna för att sedan komma tillbaka igen. De sår man har i självkänslan har inte läkt och det akuta insjuknandet i depressionen sker när självaktningen förloras.

Depressionen är oftast djupast och mest plågsam tidigt på morgonen, för att ofta sedan lätta framåt eftermiddagen. Vissa depression kan dock vara värst på kvällen inför natten.

Det som kan vara något som botar en depression är när man har återigen kan sörja naturligt. Men för att komma dit måste känslorna som står i vägen bearbetas. Känslor som kan blockera brukar vara skam och skuld. Depressionen brukar vara en låsning av just dessa två känslor.

Vad är skuld och vad är skam
Skulden kan lättare att bära på eftersom vi har möjligheten att dela den med andra. Skammen måste vi däremot alltid bära ensamma och dessutom är den ofta svårt att sätta ord på. Skulden kan kännas som ett slags inre straff som vi ger oss själva när vi har gjort något fel. Skammen är en annan form av ett inre straff som vi ger oss själva, den ger vi oss själva när vi har skapat en självbild som inte bekräftas av hur andra ser på oss.

Förmågan att känna skam är en av förutsättningarna att känna empati med andra. Men denna känslighet kan också vara till besvär för oss - den kan göra oss rädda, hindra vår öppenhet och göra oss socialt fobiska. För i princip är alltid skamman alltid obehaglig att bära. Den djupa skammen kan vara att man känner sig avslöjad, naken, smutsig, tom och utan eget värde. Att vara inkompetent och utan förmåga. Att känna sig oälskad. Att vara utan kärlek. Att vara ond.

Skulden man ser i djupa depressioner är där skuldkänslorna helt dominerar tanke-innehållet i form av bitterhet, förtvivlan, självförakt osv. Ofta har man en en paranoid skuld-känsla.

Leende depression
Det finns också en ”leende depression” där den yttre fasaden förefaller oklanderlig. Som enda symptom kan t ex finnas en diffus kroppslig smärta. En sådan form av depression kan egentligen bara upptäckas av omgivningen vid längre samtal som fokuserar kring den dåliga självkänslan.

Utmattningsdepression
Utmattningsdepression uppstår främst genom långvarig stress och mental utmattning. Det som skiljer utmanningsdepression från den egentligen depressionen är ett större inslag av trötthet, irritation, ängslan, koncentrationssvårigheter och rent kroppsliga symtom som muskelspänning och värk. Utmattningsdepression är den sista länken i en rad av stress-reaktioner. Man har gått igenom stadier som överansträngning, uttröttning, urmattning, utbrändhet etc och når till sist graden depression. Också denna form av depression har som sin inre kärna en förlust av självaktningen. Det är när självaktningen naggas i kanten och till sist går förlorad, som utmattningen övergår i depression.

När man är trött orkar man inte försvara sig och sätta de naturliga gränserna. Stressen kan vara en akut förlust, en kränkning eller en utmattnings som nöter på det normala skyddet och blottar skörheten. Det egna såret står alltid i centrum för varje form av depression, oavsett vägen dit.

Symtomen vid utmattning är:

• Trötthet förenat med missmod
• Irritation, som är en effekt av tröttheten som ofta blir värre framåt dagen
• Gråtmildhet
• Ljud- och ljusöverkänslighet
• Minnes- och koncentrationsstörningar
• Spänningssymtom
• Sömnstörningar, som framför allt gäller insomningen men som också ses som sönderhackad sömn, tidigt uppvaknande eller för mycket sömn utan att det ger vila
• 
  

Målet
Försoning innebär att man försonas med sitt öde, men inte nödvändigtvis med dem som utsatte en för det. Verkligheten ser ut som den gör och målet är att stå ut med sina tillkortakommanden - smärtan över den är nu inte uthärdlig. Det är också så att ibland uteblir bekräftelsen från den som tillfogat en smärta - men man måste komma dit att man ger sig den själv och tar emot den bland bra människor man möter på vägen. En lyckosam avslutning på depressionen är alltså att jobba sig igenom den med hjälp och komma dit att sorgen ersätter depressionen - att våga känna sorgen utan att blockera den.

Antidepressiva läkemedel
Ett vanligt tankefel kring antidepressiva mediciner är att "tar jag dem så finns ju problemet kvar inuti mig - och inget är egentligen löst". Men det finns ingen motsättning mellan att äta antidepressiv medicin och samtidigt gå i samtalsterapi. Ibland kan det till och med vara nödvändigt att äta medicin, för att man ska må så pass bra att terapibehandlingen får effekt. Prata med din läkare och gör sedan som du finner bäst.

De vanligaste antidepressiva medel som används idag är inte beroendeframkallande. De verkar genom att öka signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan. I den antidepressiva medel ingår även ångestdämpande medel av olika slag, vilka genom ångestlindringen underlättar den depressiva låsningen. Vid sömnbesvär, som är vanligt förekommande vid depression, brukar man ge sömnmedel.

Seratonin
Dämpar aggressivitet, självhat, impulsivitet. Påverkar sömn, vakenhet, aggressivitet, impuls-ivitet, aptit och sexuell lust.

Noradrenalin
Verkar aktivitetshöjande och stimulerar uppmärksamheten

Dopamin
Är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet där den före-kommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet.

Det vanligaste antidepressiva medlet är för närvarande

I vulgärdebatten kallas dessa medel orättmätigt "lyckopiller". Men deras verkan är inte lycka, men väl att minska olycka.