Borderline (känslomässigt instabil)- hur det kan vara att
leva tillsammans med någon som har har borderline
leva tillsammans med någon som har har borderline
Hur du varit tillsammans med någon som i ena stunden idealiserat och höjt dig till skyarna för att i nästa ögonblick totalt nedvärdera dig? Att leva med dessa ständiga skiftningar är slitsamt, förvirrande och plågsamt. Att försöka definiera borderline personlighetsstörning är som att titta in i ett kaljedoskop. Det man ser bildar ett konstant skiftande och brokigt mönster när det vrids. Störningen orsakar inte bara instabilitet utan är själva sinnebilden för det.
Hastiga växlingar
En person med borderlinestörning har ofta förmågan att utan vidare ha två motstridiga åsikter - ett slags dubbeltänk.Under ett samtal kan en person med borderline först säga en sak för att några minuter senare säga något motsatt. Om du påpekar det, att han precis sa något annat, så kommer personen med borderline förneka det. Han är inte alltid själv medveten om det. Naturligtvis blir det här väldigt förvirrande för omgivningen. Växlingarna mellan personlighetstillstånd visar sig ofta på så sätt att personen förändras i ansiktsuttryck, hållnings och röst.
Lura mig en gång,
fy skäms på dig.
Lura mig hundra gånger,
fy skäms på mig.
/Anhörig
Personer med borderlinestörning växlar väldigt snabbt i humör. Deras känslor är snarare affekter - de är intensiva men saknar djup. Tomhet, ensamhets- och/eller övergivenhets-känslor uttrycks ofta med raseri eller avgrundslik förtvivlan som gör honom desperat. När borderlinepersonligheten är i affekt ökar hans krav på omgivningen. Omgivningen förväntas stötta, ge odelad uppmärksamhet och stå ut med en massa elaka ord och handlingar.
Först jag,
sedan jag,
bara jag.
/Borderlinepersonlighet
Statistik och diagnos
Det har beräknats att i Sverige har mellan 70 000 och 140 000 personer diagnosen borderline personlighetsstörning. Borderline personlighetsstörning är vanligare hos kvinnor än hos män. Män får oftare diagnosen antisocial personlighetsstörning eller narcissistisk personlighetsstörning även om de har samma symtom som en kvinna med borderline.
Tyvärr är kliniker ofta benägna att att klassa nästan alla impulsiva och "jobbiga" patienter som borderlinepatienter. Borderline personlighetsstörning har blivit psykiatrins virussjuk-dom. När patienter i den kroppsliga vården har en samling symtom som läkaren inte förstår orsaken till blir diagnosen ofta "virus". I den psykiatriska vården får den kvinnliga patienten med vaga, allmänna symtom som antyder instabilitet ofta diagnosen borderline. Det är svårt att diagnosticera borderline men många läkare ger diagnosen borderline alldeles för lättvindigt.
Borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av nio nedanstående kriterier
En person som har diagnostiserats med borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av de kriterier som krävs för att ställa diagnosen borderline enligt DSM-IV - den diagnostiska och statistiska handboken om psykiska störningar (American Psychiatric Association).
Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under krite-rium 5 räknas inte in här.
Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identi-tetskänsla.
Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konse-kvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande hand-lingar.
Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
Kronisk tomhetskänsla.
Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta före-kommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar (överdriven misstänk-samhet) eller allvarliga dissociativa symptom (utvecklar en eller flera olika person-ligheter).
En patient med borderlinestörning uppvisar ofta ett impulsivt beteende när det gäller pengar, mat och sex. Borderlinestörning uppträder ofta tillsammans med andra psykiatriska problem, särskilt bipolära sjukdomar, depression, ADHD, ångestsjukdomar, fobier, missbruk, ätstörningar och andra personlighetsstörningar.
Inåtagerande borderline - utåtagerande borderline
Det är viktigt att skilja mellan inåt- och utåtagerande borderlinebeteende. Borderline-personligheter har nämligen en tendens att hantera sin oro på två olika sätt. Skillnaderna är viktiga eftersom de främst kommer till uttryck i nära relationer när det krävs ett ansvar.
Intåtagerande borderlinepersonligheter vänder huvusakligen sin smärta inåt, mot sig själva och mot den egna kroppen. Inåtagerande borderlinepersonligheter är mer självmords-benägna än den utåtagerande, uppträder mer deprimerat och är mindre välfungerande i arbete och vardagsliv.
Utåtagerande borderlinepersonligheter visar ofta en narcisstiskt föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Den utåtagerande är mer projicerande och aggressiv till sin karaktär. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt kränka andra, de har en samvetslöshet som förvärrar effekten av kränkningarna. Den utåtagerande borderlinepersonligheten projicerar ut det egna inre lidandet som han inte förmår hantera på egen hand. "Det är andras fel att jag mår så här och andras fel att jag inte mår som jag borde göra".
Svart/vit värld
En person med borderline lever i en svart/vit värld och har inte förmågan till nyanser. På grund av sitt kluvna tänkande ser personer med den här typen av personlighet endast extremer som "allt gott" eller "allt dåligt".
Att leva nära en som har borderline innebär att man vid konflikter komma att uppfattas som en genomusel människa som enbart vill honom/henne illa. En borderlineperson ser alltid det som att hans/henne beteende, hur hemskt det än är, är orsakat av någon annan. De kan inte förstå att någon inte kan tillfredsställa alla deras behov eller finnas till hands dygnet runt endast för deras skull.
Det går inte att komma till en lösning med en människa som tror att du är hans/hennes största fiende och bara vill göra honom/henne illa. Alla dina försök kommer att tolkas som ytterligare en attack, och borderlinepersonen kan bli helt upptagen, nästan besatt av att få upprättelse.
Djup beroende/oberoendeproblemati
Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort
Utåtagerande borderlinepersonligheter visar upp en föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Han verkar oberoende men har egentligen en djup beroende/oberoendeproblematik som tar sig i uttryck på olika sätt - ofta via projektion och aggressivitet. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt verbalt kränka andra människor - de tycks märkligt omedvetna om hur deras mycket elaka beteende sårar dem som utsätts för det. Just samvetslösheten förvärrar ytterligare effekten av kränkningarna.
Borderlinepersonen har svårt att erkänna att han har behov av andra, vilket medför att han i stället stöter dem ifrån sig, avvisar dem och håller dem på avstånd - speciellt om han är utsatt för stress eller befinner sig i kris. "Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort" -beteendet leder till ytliga och kortlivade relationer. Början av relationen är intensiv och slutet abrupt. Borderlinepersonens rädsla för närhet i relationer driver ut honom i ett rastlöst och ofta vidlyftigt sökande efter "kickar" - han ersätter intimitet med intensitet.
Ett exempel ur boken "Farliga relationer"
"En borderlineperson säger till sin vän: Förra året blev jag vansinnigt förälskad i en helt fantastisk kvinna. Hon var alldeles för underbar för att vara sann. Och jag började, i vanlig ordning, tvivla på henne för det. Jag ville ha en relation med henne eftersom jag älskade henne så mycket. Men jag vill också att hon skulle lämna mig ifred eftersom jag kände mig rädd och sårbar. Jag gick tillbaka till henne, lämnade henne, gick tillbaka till henne igen, lovade en massa saker som jag inte kunde hålla o.s.v. Fram och tillbaka. Som jag höll på! På något egendomligt sätt kände jag att jag hade makt över henne och hela situationen. Och jag gillade det! Jag kunde hålla på så när jag kände för det. Ibland kände jag att jag använde henne som en dörrmatta. Och hon förlät mig, gång på gång, och hon sa att hon bara ville lära känna mig och komma mig närmare. Hon ville både förstå och hjälpa mig. Och varje gång hon försökte visa sin omtanke om mig vägrade jag att ta emot henne och svarade tafatt med att dra mig tillbaka istället. Så fortsatte det ett bra tag. På det sättet förlorade jag den finaste och bästa kvinna jag över huvud taget har träffat. Hon tröttnade på mig eftersom jag aldrig kunde bestämma mig. Och jag kunde varken lita på om hon älskade mig tillräckligt mycket, eller om hon älskade mig alldeles på tok för mycket."
Förutsägbara faser för kvinnan i en relation med en man som har borderline
Förvirrningsfasen
Kvinnan kämpar och sliter med att försöka förstå varför hennes man med borderlinepersonlighet beter sig så irrationellt och egendomligt i relation till dem som står honom nära. Hans beteende verkar ologiskt och osunt. Kvinnan försöker hitta lösningar och börjar allt mer anklaga sig själv.
Den utåtriktade fasen
I den här fasen försöker kvinnan få borderlinepersonen att söka professionell hjälp, samtidigt som hon försöker få honom att ändra på sig. Hon försöker få grepp och information om problematiken. Kvinnan gör sitt yttersta för att inte utlösa det osunda beteendet. Kvinnan går som katten runt het gröt.
Den inåtriktade fasen
Kvinnan böjar blicka inåt och börjar bli mer uppriktig mot sig själv. Hon tar sig själv mer på allvar och börjar lita mer på sina egna intryck och känslor. Hon börjar landa i tanken "För att vara i en relation krävs det två människor". Kvinnan börjar förstå sin egen roll i relationen.
Beslutsfasen
Med en stor mängd kunskap om både sig själv och sin partner börjar kvinnan så sakta fatta egna beslut om relationen. "Ska jag stanna? Ska jag gå? Vad får jag ut av relationen? Vilka alternativ finns? Har vi inte provat allt?"
Slutfasen
I slutfasen ser kvinnan till att fullfölja de beslut hon har fattat. Säkert har hon fått ändra sitt förhållningssätt flera gånger och provat olika alternativ. Det är viktigt att tänka efter och vara väl förberedd på borderlinepersonlighetens reaktioner för att hålla "kriget" på avstånd och för att kvinnan ska kunna behålla sin självaktning och framtidsvisioner. Kvinnan bör vara lite orolig för att något kommer att hända ska hon vara övertygad om - så ta inga beslut under intensiva och känsloladdade gräl. Försök istället att vara lugn och gå åt sidan - avvik från din "krigsplacering" och vänta tills situationen är mer uthärdlig. Det senare är ett absolut måste om barn finns i närheten.
Borderline och dess våldscykel (Walkers)
Borderlinepersonlighet kallades förr för "cyklotomi" och det kom från det cykliska förlopp utbrotten och humörsvängningarna kom. Det har gjorts en bild som visar en tydlig modell hur cykliskt våldet är och förutsättningen för att våldet, raseriet och ångesten ska utlösas är just relationens intimitet. Detta förklara på många sätt varför en man som misshandlar kvinnor ka leva utåt sett normalt liv, men i sina relationer vara ytterst våldsamma. En och samma man kan utveckla två helt olika personer.
Spänningsuppbyggandet
En man med borderlinepersonlighet har en grundläggande nedstämd sinnesstämning i sina relationer. Han har extremt starka behov av närhet i sina intima relationer. Kvinnan han lever tillsammans med kan inte möta och tillfredsställa hans behov eftersom han är bottenlös i sina behov. Hans diffusa känsla av att vara otillfredsställd bygger upp en inre spänning.
Våldsutbrott
Den inre spänningen övergår i stigande ilska. Han nedvärderar kvinnan och till sist når han urladdningen. Ofta är det för att han uppfattar det som att kvinnan sviker honom eller att hon på ett eller annat sätt är förlorad för honom. För mannen är våldsutbrotten en spännings-befrielse.
Återhämtning
En man med borderlinepersonlighet står inte ut med den hotande ensamheten så det är nu han ber om förlåtelse.
Avvikelser i hjärnan
De främre delarna av hjärnbarken som kallas frontalloberna hjälper oss ta emot impulser from kommer inifrån hjärnan; här finns också vår förmåga till förmågan att styra vårt beteende och gott omdöme, fatta beslut, lära av tidigare erfarenheter och följa regler. Det är frontalloberna som hjälper oss att räkna ut om vi är i fara eller inte, och om vi har orsak att vara arga på någon eller inte.
Många som har diagnosen Borderline har små, svårbestämbara avvikelser i hjärnan. Det visar resultat från EEG-mätningar och neuropsykologiska test. Särskilt män med borderline visar ofta ha lätta neuropsykologiska störningar. I en studie 1990 visade det sig att 50 % av en grupp män och 20 % av en grupp kvinnor med borderline visade tecken på neuro-psykologiska problem som uppmärksamhetsproblem och inlärningssvårigheter. Dessa avvikelser finns bara hos vissa personer med diagnosen borderline, alltså inte alla.
Neuropsykologiska störningar kan vara med födda hos en person. Det kan också vara så att det finns en sårbarhet hos ett barn som växer upp i en destruktiv miljö för att borderline ska utvecklas. I en destruktiv uppväxtmiljö får inte barnet den hjälpt det behöver för att kompensera för ditt biologiska handikapp och problemen blir förvärrade.
Barn kan också få skador genom fysisk misshandel som kan ge skallskador. Barn som blir svårt försummade av sina föräldrar har genom studier visat att deras hjärnbalk och underliggande områden inte utvecklas normalt och att dessa områden kan bli 20-30 % mindre hos dem än hos andra barn. Det påverkar inte bara intelligensen utan också känslolivet. Barn som inte har fått någon sund omsorg, som inte har blivit smekta och älskade som barn får en annorlunda hjärnstruktur och får svårare att knyta an till andra människor.
Män med skallskador har visat sig vara två till sex gånger så aggressiva som män utan skador på frontalloberna. De områden som är mest känsliga för slag och andra skador är tinningloberna och området framtill i hjärnan (det orbitiofrontala området.) Skador i främre området i hjärnan kan resultera i brist på hämningar och en tendens till känslomässig instabilitet och antisociala beteende. Skador på tinningloberna har samband med aggressiva beteenden, depression, ångest och impulsivitet - alltså alla symtom som man kan hitta vid borderline personlighetsstörning. Men alla människor som råka ut för svåra skallskador drabbas inte av borderline personlighetsstörning.
Att tänka på som anhörig
En borderline personlighet projicerar sina obehagskänslor på andra och de som främst utsätts är ju den han har en nära relation till. Om det tillkommer ytterligare påfrestningar som skapar stress kommer han i kris, vilket intensifierar hans projicering. De som är anhöriga blir då både ledsna och arga eftersom de lätt sätter sig i rollen som "svampar" som suger upp hans förtvivlan och urskillningslösa raseri. Det tycks aldrig ta slut. Ena stunden behandlas de som "svampar" för att i andra stunden vara "världen bästa" igen. De anhöriga tror att om de bara anstränger sig lite till, och står ut ännu en tid med alla ogrundade påståenden och anklagelser, så kommer nog allt avta i styrka. Men det förhåller sig snarare precis tvärtom.
Du som anhörig måste omedelbart sätta stopp för annars förstärks det destruktiva samspelet ytterligare. Det du på ett orättfärdigt sätt blir anklagad och utsatt för ska med bestämdhet återföras till borderline-personligheten. Det är viktigt att påminna sig om att en borderlineperson har inget konstruktivt språk för sina starka och frustrerande tankar och känslor - utan det är mest som ett slags oljud inom honom. Försök därför att inte ta det som sägs personligt och gå inte in i försvarsposition i syfte att skydda dig - håll på dig själv, försök inte gå in i diskussionen för du kommer bara tappa bort dig själv i allt kaos. Försök att vara bestämt, vänligt korrekt och icke-försvarsinriktad - men det är inte lätt, för i nära relationer så är det svårt att inte ta någon annans ord och handlingar personligt.
Om en borderlineperson har skrivit arga och hotfulla meddelande, ringt och lämnat otrevliga telefonmeddelande - så hör inte av dig omedelbart då det bara kommer att förvärra saken. Hör du av dig kommer du bara ge ytterligare näring åt en redan ond cirkel av hotelser och försök till kontroll. Här är det viktigt att du försöker separera dig och ditt friska jag från det som inte är friskt i borderlinepersonligheten, det är viktigt att du pratar med andra som du vet du kan lita på och försök sortera ut vad som är vettigt och sant - allt för att inte suga åt dig borderlinepersonens ilska och frustration.
Hastiga växlingar
En person med borderlinestörning har ofta förmågan att utan vidare ha två motstridiga åsikter - ett slags dubbeltänk.Under ett samtal kan en person med borderline först säga en sak för att några minuter senare säga något motsatt. Om du påpekar det, att han precis sa något annat, så kommer personen med borderline förneka det. Han är inte alltid själv medveten om det. Naturligtvis blir det här väldigt förvirrande för omgivningen. Växlingarna mellan personlighetstillstånd visar sig ofta på så sätt att personen förändras i ansiktsuttryck, hållnings och röst.
Lura mig en gång,
fy skäms på dig.
Lura mig hundra gånger,
fy skäms på mig.
/Anhörig
Personer med borderlinestörning växlar väldigt snabbt i humör. Deras känslor är snarare affekter - de är intensiva men saknar djup. Tomhet, ensamhets- och/eller övergivenhets-känslor uttrycks ofta med raseri eller avgrundslik förtvivlan som gör honom desperat. När borderlinepersonligheten är i affekt ökar hans krav på omgivningen. Omgivningen förväntas stötta, ge odelad uppmärksamhet och stå ut med en massa elaka ord och handlingar.
Först jag,
sedan jag,
bara jag.
/Borderlinepersonlighet
Statistik och diagnos
Det har beräknats att i Sverige har mellan 70 000 och 140 000 personer diagnosen borderline personlighetsstörning. Borderline personlighetsstörning är vanligare hos kvinnor än hos män. Män får oftare diagnosen antisocial personlighetsstörning eller narcissistisk personlighetsstörning även om de har samma symtom som en kvinna med borderline.
Tyvärr är kliniker ofta benägna att att klassa nästan alla impulsiva och "jobbiga" patienter som borderlinepatienter. Borderline personlighetsstörning har blivit psykiatrins virussjuk-dom. När patienter i den kroppsliga vården har en samling symtom som läkaren inte förstår orsaken till blir diagnosen ofta "virus". I den psykiatriska vården får den kvinnliga patienten med vaga, allmänna symtom som antyder instabilitet ofta diagnosen borderline. Det är svårt att diagnosticera borderline men många läkare ger diagnosen borderline alldeles för lättvindigt.
Borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av nio nedanstående kriterier
En person som har diagnostiserats med borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av de kriterier som krävs för att ställa diagnosen borderline enligt DSM-IV - den diagnostiska och statistiska handboken om psykiska störningar (American Psychiatric Association).
Inåtagerande borderline - utåtagerande borderline
Det är viktigt att skilja mellan inåt- och utåtagerande borderlinebeteende. Borderline-personligheter har nämligen en tendens att hantera sin oro på två olika sätt. Skillnaderna är viktiga eftersom de främst kommer till uttryck i nära relationer när det krävs ett ansvar.
Intåtagerande borderlinepersonligheter vänder huvusakligen sin smärta inåt, mot sig själva och mot den egna kroppen. Inåtagerande borderlinepersonligheter är mer självmords-benägna än den utåtagerande, uppträder mer deprimerat och är mindre välfungerande i arbete och vardagsliv.
Utåtagerande borderlinepersonligheter visar ofta en narcisstiskt föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Den utåtagerande är mer projicerande och aggressiv till sin karaktär. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt kränka andra, de har en samvetslöshet som förvärrar effekten av kränkningarna. Den utåtagerande borderlinepersonligheten projicerar ut det egna inre lidandet som han inte förmår hantera på egen hand. "Det är andras fel att jag mår så här och andras fel att jag inte mår som jag borde göra".
Svart/vit värld
En person med borderline lever i en svart/vit värld och har inte förmågan till nyanser. På grund av sitt kluvna tänkande ser personer med den här typen av personlighet endast extremer som "allt gott" eller "allt dåligt".
Att leva nära en som har borderline innebär att man vid konflikter komma att uppfattas som en genomusel människa som enbart vill honom/henne illa. En borderlineperson ser alltid det som att hans/henne beteende, hur hemskt det än är, är orsakat av någon annan. De kan inte förstå att någon inte kan tillfredsställa alla deras behov eller finnas till hands dygnet runt endast för deras skull.
Det går inte att komma till en lösning med en människa som tror att du är hans/hennes största fiende och bara vill göra honom/henne illa. Alla dina försök kommer att tolkas som ytterligare en attack, och borderlinepersonen kan bli helt upptagen, nästan besatt av att få upprättelse.
Djup beroende/oberoendeproblemati
Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort
Utåtagerande borderlinepersonligheter visar upp en föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Han verkar oberoende men har egentligen en djup beroende/oberoendeproblematik som tar sig i uttryck på olika sätt - ofta via projektion och aggressivitet. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt verbalt kränka andra människor - de tycks märkligt omedvetna om hur deras mycket elaka beteende sårar dem som utsätts för det. Just samvetslösheten förvärrar ytterligare effekten av kränkningarna.
Borderlinepersonen har svårt att erkänna att han har behov av andra, vilket medför att han i stället stöter dem ifrån sig, avvisar dem och håller dem på avstånd - speciellt om han är utsatt för stress eller befinner sig i kris. "Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort" -beteendet leder till ytliga och kortlivade relationer. Början av relationen är intensiv och slutet abrupt. Borderlinepersonens rädsla för närhet i relationer driver ut honom i ett rastlöst och ofta vidlyftigt sökande efter "kickar" - han ersätter intimitet med intensitet.
Ett exempel ur boken "Farliga relationer"
"En borderlineperson säger till sin vän: Förra året blev jag vansinnigt förälskad i en helt fantastisk kvinna. Hon var alldeles för underbar för att vara sann. Och jag började, i vanlig ordning, tvivla på henne för det. Jag ville ha en relation med henne eftersom jag älskade henne så mycket. Men jag vill också att hon skulle lämna mig ifred eftersom jag kände mig rädd och sårbar. Jag gick tillbaka till henne, lämnade henne, gick tillbaka till henne igen, lovade en massa saker som jag inte kunde hålla o.s.v. Fram och tillbaka. Som jag höll på! På något egendomligt sätt kände jag att jag hade makt över henne och hela situationen. Och jag gillade det! Jag kunde hålla på så när jag kände för det. Ibland kände jag att jag använde henne som en dörrmatta. Och hon förlät mig, gång på gång, och hon sa att hon bara ville lära känna mig och komma mig närmare. Hon ville både förstå och hjälpa mig. Och varje gång hon försökte visa sin omtanke om mig vägrade jag att ta emot henne och svarade tafatt med att dra mig tillbaka istället. Så fortsatte det ett bra tag. På det sättet förlorade jag den finaste och bästa kvinna jag över huvud taget har träffat. Hon tröttnade på mig eftersom jag aldrig kunde bestämma mig. Och jag kunde varken lita på om hon älskade mig tillräckligt mycket, eller om hon älskade mig alldeles på tok för mycket."
Förutsägbara faser för kvinnan i en relation med en man som har borderline
Förvirrningsfasen
Kvinnan kämpar och sliter med att försöka förstå varför hennes man med borderlinepersonlighet beter sig så irrationellt och egendomligt i relation till dem som står honom nära. Hans beteende verkar ologiskt och osunt. Kvinnan försöker hitta lösningar och börjar allt mer anklaga sig själv.
Den utåtriktade fasen
I den här fasen försöker kvinnan få borderlinepersonen att söka professionell hjälp, samtidigt som hon försöker få honom att ändra på sig. Hon försöker få grepp och information om problematiken. Kvinnan gör sitt yttersta för att inte utlösa det osunda beteendet. Kvinnan går som katten runt het gröt.
Den inåtriktade fasen
Kvinnan böjar blicka inåt och börjar bli mer uppriktig mot sig själv. Hon tar sig själv mer på allvar och börjar lita mer på sina egna intryck och känslor. Hon börjar landa i tanken "För att vara i en relation krävs det två människor". Kvinnan börjar förstå sin egen roll i relationen.
Beslutsfasen
Med en stor mängd kunskap om både sig själv och sin partner börjar kvinnan så sakta fatta egna beslut om relationen. "Ska jag stanna? Ska jag gå? Vad får jag ut av relationen? Vilka alternativ finns? Har vi inte provat allt?"
Slutfasen
I slutfasen ser kvinnan till att fullfölja de beslut hon har fattat. Säkert har hon fått ändra sitt förhållningssätt flera gånger och provat olika alternativ. Det är viktigt att tänka efter och vara väl förberedd på borderlinepersonlighetens reaktioner för att hålla "kriget" på avstånd och för att kvinnan ska kunna behålla sin självaktning och framtidsvisioner. Kvinnan bör vara lite orolig för att något kommer att hända ska hon vara övertygad om - så ta inga beslut under intensiva och känsloladdade gräl. Försök istället att vara lugn och gå åt sidan - avvik från din "krigsplacering" och vänta tills situationen är mer uthärdlig. Det senare är ett absolut måste om barn finns i närheten.
Borderline och dess våldscykel (Walkers)
Borderlinepersonlighet kallades förr för "cyklotomi" och det kom från det cykliska förlopp utbrotten och humörsvängningarna kom. Det har gjorts en bild som visar en tydlig modell hur cykliskt våldet är och förutsättningen för att våldet, raseriet och ångesten ska utlösas är just relationens intimitet. Detta förklara på många sätt varför en man som misshandlar kvinnor ka leva utåt sett normalt liv, men i sina relationer vara ytterst våldsamma. En och samma man kan utveckla två helt olika personer.
Spänningsuppbyggandet
En man med borderlinepersonlighet har en grundläggande nedstämd sinnesstämning i sina relationer. Han har extremt starka behov av närhet i sina intima relationer. Kvinnan han lever tillsammans med kan inte möta och tillfredsställa hans behov eftersom han är bottenlös i sina behov. Hans diffusa känsla av att vara otillfredsställd bygger upp en inre spänning.
Våldsutbrott
Den inre spänningen övergår i stigande ilska. Han nedvärderar kvinnan och till sist når han urladdningen. Ofta är det för att han uppfattar det som att kvinnan sviker honom eller att hon på ett eller annat sätt är förlorad för honom. För mannen är våldsutbrotten en spännings-befrielse.
Återhämtning
En man med borderlinepersonlighet står inte ut med den hotande ensamheten så det är nu han ber om förlåtelse.
Avvikelser i hjärnan
De främre delarna av hjärnbarken som kallas frontalloberna hjälper oss ta emot impulser from kommer inifrån hjärnan; här finns också vår förmåga till förmågan att styra vårt beteende och gott omdöme, fatta beslut, lära av tidigare erfarenheter och följa regler. Det är frontalloberna som hjälper oss att räkna ut om vi är i fara eller inte, och om vi har orsak att vara arga på någon eller inte.
Många som har diagnosen Borderline har små, svårbestämbara avvikelser i hjärnan. Det visar resultat från EEG-mätningar och neuropsykologiska test. Särskilt män med borderline visar ofta ha lätta neuropsykologiska störningar. I en studie 1990 visade det sig att 50 % av en grupp män och 20 % av en grupp kvinnor med borderline visade tecken på neuro-psykologiska problem som uppmärksamhetsproblem och inlärningssvårigheter. Dessa avvikelser finns bara hos vissa personer med diagnosen borderline, alltså inte alla.
Neuropsykologiska störningar kan vara med födda hos en person. Det kan också vara så att det finns en sårbarhet hos ett barn som växer upp i en destruktiv miljö för att borderline ska utvecklas. I en destruktiv uppväxtmiljö får inte barnet den hjälpt det behöver för att kompensera för ditt biologiska handikapp och problemen blir förvärrade.
Barn kan också få skador genom fysisk misshandel som kan ge skallskador. Barn som blir svårt försummade av sina föräldrar har genom studier visat att deras hjärnbalk och underliggande områden inte utvecklas normalt och att dessa områden kan bli 20-30 % mindre hos dem än hos andra barn. Det påverkar inte bara intelligensen utan också känslolivet. Barn som inte har fått någon sund omsorg, som inte har blivit smekta och älskade som barn får en annorlunda hjärnstruktur och får svårare att knyta an till andra människor.
Män med skallskador har visat sig vara två till sex gånger så aggressiva som män utan skador på frontalloberna. De områden som är mest känsliga för slag och andra skador är tinningloberna och området framtill i hjärnan (det orbitiofrontala området.) Skador i främre området i hjärnan kan resultera i brist på hämningar och en tendens till känslomässig instabilitet och antisociala beteende. Skador på tinningloberna har samband med aggressiva beteenden, depression, ångest och impulsivitet - alltså alla symtom som man kan hitta vid borderline personlighetsstörning. Men alla människor som råka ut för svåra skallskador drabbas inte av borderline personlighetsstörning.
Att tänka på som anhörig
En borderline personlighet projicerar sina obehagskänslor på andra och de som främst utsätts är ju den han har en nära relation till. Om det tillkommer ytterligare påfrestningar som skapar stress kommer han i kris, vilket intensifierar hans projicering. De som är anhöriga blir då både ledsna och arga eftersom de lätt sätter sig i rollen som "svampar" som suger upp hans förtvivlan och urskillningslösa raseri. Det tycks aldrig ta slut. Ena stunden behandlas de som "svampar" för att i andra stunden vara "världen bästa" igen. De anhöriga tror att om de bara anstränger sig lite till, och står ut ännu en tid med alla ogrundade påståenden och anklagelser, så kommer nog allt avta i styrka. Men det förhåller sig snarare precis tvärtom.
Du som anhörig måste omedelbart sätta stopp för annars förstärks det destruktiva samspelet ytterligare. Det du på ett orättfärdigt sätt blir anklagad och utsatt för ska med bestämdhet återföras till borderline-personligheten. Det är viktigt att påminna sig om att en borderlineperson har inget konstruktivt språk för sina starka och frustrerande tankar och känslor - utan det är mest som ett slags oljud inom honom. Försök därför att inte ta det som sägs personligt och gå inte in i försvarsposition i syfte att skydda dig - håll på dig själv, försök inte gå in i diskussionen för du kommer bara tappa bort dig själv i allt kaos. Försök att vara bestämt, vänligt korrekt och icke-försvarsinriktad - men det är inte lätt, för i nära relationer så är det svårt att inte ta någon annans ord och handlingar personligt.
Om en borderlineperson har skrivit arga och hotfulla meddelande, ringt och lämnat otrevliga telefonmeddelande - så hör inte av dig omedelbart då det bara kommer att förvärra saken. Hör du av dig kommer du bara ge ytterligare näring åt en redan ond cirkel av hotelser och försök till kontroll. Här är det viktigt att du försöker separera dig och ditt friska jag från det som inte är friskt i borderlinepersonligheten, det är viktigt att du pratar med andra som du vet du kan lita på och försök sortera ut vad som är vettigt och sant - allt för att inte suga åt dig borderlinepersonens ilska och frustration.
Vad är Dialektisk beteendeterapi, DBT
DBT är uppbyggd med fokus på psykosocial färdighetsträning i grupp och individuell samtalsterapi för att bearbeta svårare och mer personliga problem. Färdighetsträningen i grupp fokuserar på fyra olika moment: medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt. Acceptans, medvetenhet och impulskontroll är huvudriktningar. DBT använder sig av hemuppgifter och är lösningsfokuserad.
Individuell terapi en timma, en gång i veckan. Vanligtvis ska man fylla i dagboksblad varje dag, man ska där bland annat skriva om man har känt ångest och i vilken grad, samt om man ätit mediciner eller druckit alkohol. Dessa anteckningar tar man sedan med sig till terapin. Sedan utgår man från detta anteckningar när man har terapi. Tillsammans med terapeuten gör man analyser och man försöker hitta andra metoder än det självdestruktiva som man kan ta till för att lära sig stå ut osv. Man lär sig bryta mönster och förändra destruktivt och mindre bra beteende.
En gång i veckan, under två timmar, erbjuds även färdighetsträning i grupp. Målet är att lära sig hantera relationer, lära sig att vara uppmärksam och närvarande i nuet, att kunna reglera sina känslor och att kunna hantera svåra situationer utan att ta till destruktiva beteenden.
För att ytterligare hjälpa patienten att använda sig av färdigheter i krissitua-tioner i vardagen använder man sig även vid behov av telefonkontakt mellan terapeut och patient mellan besöken enligt vissa uppgjorda regler. I allmänhet pågår behandlingen 1-2 år, där patienten har en timme individualterapi samt 1½-2 timmar färdighetsträning i grupp per vecka. Ofta skriver man kontrakt på 6-12 månader där patient och terapeut åtar sig att arbeta så effektivt som möjligt mot de uppsatta målen och kontraktet förlängs enbart om behandlingen lett till några framsteg.
DBT är uppbyggd med fokus på psykosocial färdighetsträning i grupp och individuell samtalsterapi för att bearbeta svårare och mer personliga problem. Färdighetsträningen i grupp fokuserar på fyra olika moment: medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt. Acceptans, medvetenhet och impulskontroll är huvudriktningar. DBT använder sig av hemuppgifter och är lösningsfokuserad.
Individuell terapi en timma, en gång i veckan. Vanligtvis ska man fylla i dagboksblad varje dag, man ska där bland annat skriva om man har känt ångest och i vilken grad, samt om man ätit mediciner eller druckit alkohol. Dessa anteckningar tar man sedan med sig till terapin. Sedan utgår man från detta anteckningar när man har terapi. Tillsammans med terapeuten gör man analyser och man försöker hitta andra metoder än det självdestruktiva som man kan ta till för att lära sig stå ut osv. Man lär sig bryta mönster och förändra destruktivt och mindre bra beteende.
En gång i veckan, under två timmar, erbjuds även färdighetsträning i grupp. Målet är att lära sig hantera relationer, lära sig att vara uppmärksam och närvarande i nuet, att kunna reglera sina känslor och att kunna hantera svåra situationer utan att ta till destruktiva beteenden.
För att ytterligare hjälpa patienten att använda sig av färdigheter i krissitua-tioner i vardagen använder man sig även vid behov av telefonkontakt mellan terapeut och patient mellan besöken enligt vissa uppgjorda regler. I allmänhet pågår behandlingen 1-2 år, där patienten har en timme individualterapi samt 1½-2 timmar färdighetsträning i grupp per vecka. Ofta skriver man kontrakt på 6-12 månader där patient och terapeut åtar sig att arbeta så effektivt som möjligt mot de uppsatta målen och kontraktet förlängs enbart om behandlingen lett till några framsteg.
Vad är MBT behandling
MBT-teamet vid Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning är en del av Huddinge psykiatriska klinik - Psykiatri Sydväst. MBT riktar sig till personer som har diagnosen borderline personlighetsstörning. Alla patienter som kommer till MBT-teamet är remitterade från andra vårdinstanser.
MBT-behandlingen löper under ett och ett halvt år och fokus ligger på att stärka patienternas mentaliseringsförmåga. I behandlingsprogrammet ingår terapi en gång per vecka och gruppterapi två gånger per vecka. Efter avslutad behandling erbjuds uppföljningssamtal vid behov och en gång varannan månad träffas behandlare och tidigare patienter på MBT-forum.
Mentalisering
Mentalisering är människans förmåga att ta hänsyn till och reflektera över sina egna och andras känslor.
- Känslighet inför andras och egna känslor.
- Att förutse vad andra kan tänka om det man gör
- ·Att förstå skälen till människors agerande
Ett av de utmärkande dragen vid borderline personlighetsstörning (BPD) anses av grundarna till MBT, Bateman och Fonagy, vara en skadad eller nedsatt förmåga att mentalisera. En bristande mentaliseringsförmåga medför svårigheter både när det gäller att tolka andra människors känslomässiga signaler och när det gäller att förstå och reglera de egna känslorna.
Det är i de första anknytningsrelationerna som förmåga att mentalisera grund-läggs och utvecklas. Det är i de första anknytningsrelationerna som individens förmåga att mentalisera grundläggs och utvecklas. Och det är också här, i anknytningsrelationen, som utvecklingen lätt kan gå fel, eftersom förmågan till mentalisering är sårbar och starkt beroende av trygghet och omsorg för att utvecklas väl.
Ett barn som inte får sina känslotillstånd speglade i anknytningsrelationen får inte full tillgång till sitt inre liv, till sitt verkliga själv. I stället för en rik känslomässig inre värld kommer den bristande mentaliseringsförmågan att resultera i smärtsamma upplevelser av inre tomhet, av mer eller mindre uttalad identitetslöshet, i kombination med en oförmåga att leva sig in i och förstå andras mentala tillstånd. Den psykiska världen, egna och andras känslor, vilja och önskningar, förblir helt eller delvis sluten och otillgänglig, vilket kan skapa en upplevelse av att vara utestängd från det verkliga livet, av att leva “som om”, avskuren från kontakt med livets djupare källflöden.
Barn som traumatiseras i sina anknytningsrelationer kan i stället utveckla en fobi för mentalisering: de undviker så långt det är möjligt att utforska sina egna och andras inre psykologiska tillstånd, särskilt i nära relationer. Att leva sig in i det mentala tillståndet hos en förälder som är direkt fientlig eller likgiltig gentemot barnet är outhärdligt, och innebär ett hot mot barnets psykiska överlevnad. Barnet kan av självbevarelsedrift bli tvunget att stänga av eller koppla ner sin begynnande mentaliseringsförmåga. Tragiken ligger i att det är just de traumatiserade barnen som har allra störst behov av en robust mentaliseringsförmåga för att kunna bearbeta och integrera sina traumatiska upplevelser.
MBT-teamet vid Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning är en del av Huddinge psykiatriska klinik - Psykiatri Sydväst. MBT riktar sig till personer som har diagnosen borderline personlighetsstörning. Alla patienter som kommer till MBT-teamet är remitterade från andra vårdinstanser.
MBT-behandlingen löper under ett och ett halvt år och fokus ligger på att stärka patienternas mentaliseringsförmåga. I behandlingsprogrammet ingår terapi en gång per vecka och gruppterapi två gånger per vecka. Efter avslutad behandling erbjuds uppföljningssamtal vid behov och en gång varannan månad träffas behandlare och tidigare patienter på MBT-forum.
Mentalisering
Mentalisering är människans förmåga att ta hänsyn till och reflektera över sina egna och andras känslor.
- Känslighet inför andras och egna känslor.
- Att förutse vad andra kan tänka om det man gör
- ·Att förstå skälen till människors agerande
Ett av de utmärkande dragen vid borderline personlighetsstörning (BPD) anses av grundarna till MBT, Bateman och Fonagy, vara en skadad eller nedsatt förmåga att mentalisera. En bristande mentaliseringsförmåga medför svårigheter både när det gäller att tolka andra människors känslomässiga signaler och när det gäller att förstå och reglera de egna känslorna.
Det är i de första anknytningsrelationerna som förmåga att mentalisera grund-läggs och utvecklas. Det är i de första anknytningsrelationerna som individens förmåga att mentalisera grundläggs och utvecklas. Och det är också här, i anknytningsrelationen, som utvecklingen lätt kan gå fel, eftersom förmågan till mentalisering är sårbar och starkt beroende av trygghet och omsorg för att utvecklas väl.
Ett barn som inte får sina känslotillstånd speglade i anknytningsrelationen får inte full tillgång till sitt inre liv, till sitt verkliga själv. I stället för en rik känslomässig inre värld kommer den bristande mentaliseringsförmågan att resultera i smärtsamma upplevelser av inre tomhet, av mer eller mindre uttalad identitetslöshet, i kombination med en oförmåga att leva sig in i och förstå andras mentala tillstånd. Den psykiska världen, egna och andras känslor, vilja och önskningar, förblir helt eller delvis sluten och otillgänglig, vilket kan skapa en upplevelse av att vara utestängd från det verkliga livet, av att leva “som om”, avskuren från kontakt med livets djupare källflöden.
Barn som traumatiseras i sina anknytningsrelationer kan i stället utveckla en fobi för mentalisering: de undviker så långt det är möjligt att utforska sina egna och andras inre psykologiska tillstånd, särskilt i nära relationer. Att leva sig in i det mentala tillståndet hos en förälder som är direkt fientlig eller likgiltig gentemot barnet är outhärdligt, och innebär ett hot mot barnets psykiska överlevnad. Barnet kan av självbevarelsedrift bli tvunget att stänga av eller koppla ner sin begynnande mentaliseringsförmåga. Tragiken ligger i att det är just de traumatiserade barnen som har allra störst behov av en robust mentaliseringsförmåga för att kunna bearbeta och integrera sina traumatiska upplevelser.
Vad är SET-metoden
Det finns en metod som utvecklats i USA, främst för att kunna kommunicera med borderlinepersonligheter som befinner sig i kris. Metoden kallas SET och är användbar i många situationer när man känner sig lås och trängd. SET kan även användas i vardagssammanhang för att underlätta kommunikationen med borderlinepersoner.
SET - Stöd, Empati och sanning/konsekvens (truth)
S-stöd = man visar att man bryr sig om borderlinepersonligheten "Jag är verkligen orolig hur du mår" är ett S-uttalande.
E-empati = man ser och bekräftar borderlinepersonligheten "Så dåligt du måste må...", "Nu har du kommit i en pressande situation..." Att visa empati är inte detsamma som att trösta och släta över. Inte heller talar man om sina egna känslor. E-uttalanden kommer antagligen att väcka borderline-personlig-hetens raseri och förstärka hans rädsla av ensamhet. Detsamma gäller om du visar honom sympati om han är i kris. Han kommer att attackera ännu mer.
T-sanning och konsekvensuttalanden betonar verklighetsaspekten och att borderlinepersonligheten ytterst sett är ensam ansvarig för sitt liv, sina handlingar och dess konsekvenser. Andra människor finns där för att stödja och hjälpa, men de kan ALDRIG ges ansvaret för borderlinepersonlighetens liv.
Att ställa frågor som "Hur tänker du lösa den här situationen?" eller "Vad kan du göra nu för att det ska bli lugnare/bättre?" är svåra för en borderline-personlighet att ta till sig då, därför att gör borderlinepersonligheten delaktig i problemet och att det är hans ansvar att lösa det.
En annan T-sanning och konsekvensuttalande är att man säger "Det och det hände...så här blev konsekvenserna...det här är vad jag kan göra...vad kan du själv göra?"
Att beskriva konsekvenserna av borderlinepersonens handlingar och att själv hålla sig på en saklig och neutral nivå är nödvändigt för att kommunicera med honom i konflikter eller i krissituationer. Vill man få igenom ett samarbete eller en kommunikation är alla tre kommunikationsmomenten SET nödvändiga. Men det finns INGEN garanti för att borderlinepersonlig-heten "tar in" samtliga moment.
Om inte stödet tas med kommer borderlinepersonen att anklaga dig för att du inte bryr dig om honom eller för att du drar dig undan.
Om empati saknas kommer eller om borderlinepersonen inte "hör" det, kommer du att anklagas för att inte förstå honom, att du aldrig har förstått honom. Borderlinepersonen upplever sig avvisad och då bryts kommunika-tionen - en fortsatt kommunikation är omöjlig.
Om sanning och konsekvensuttalanden är otydliga kommer borderline-personen att tolka dem efter eget huvud och antagligen så att du kan ses som ansvarig för han mående. Han kommer att tro att du och han delar uppfattning och att allt kommer att vara "bra" tills hans orealistiska krav nästa gång blir omöjliga att tillgodose. Just sanning och konsekvensuttalanden är viktiga, även om de är jobbiga i stunden, för annars blir kvinnan den som stöder honom i en felaktig bild av verkligheten.
Om en borderlinepersonlighet någonsin ska kunna förändras krävs att han ser och förstår det egna destruktiva beteendet och han måste kunna kommunicera enligt SET-metoden.
Det finns en metod som utvecklats i USA, främst för att kunna kommunicera med borderlinepersonligheter som befinner sig i kris. Metoden kallas SET och är användbar i många situationer när man känner sig lås och trängd. SET kan även användas i vardagssammanhang för att underlätta kommunikationen med borderlinepersoner.
SET - Stöd, Empati och sanning/konsekvens (truth)
S-stöd = man visar att man bryr sig om borderlinepersonligheten "Jag är verkligen orolig hur du mår" är ett S-uttalande.
E-empati = man ser och bekräftar borderlinepersonligheten "Så dåligt du måste må...", "Nu har du kommit i en pressande situation..." Att visa empati är inte detsamma som att trösta och släta över. Inte heller talar man om sina egna känslor. E-uttalanden kommer antagligen att väcka borderline-personlig-hetens raseri och förstärka hans rädsla av ensamhet. Detsamma gäller om du visar honom sympati om han är i kris. Han kommer att attackera ännu mer.
T-sanning och konsekvensuttalanden betonar verklighetsaspekten och att borderlinepersonligheten ytterst sett är ensam ansvarig för sitt liv, sina handlingar och dess konsekvenser. Andra människor finns där för att stödja och hjälpa, men de kan ALDRIG ges ansvaret för borderlinepersonlighetens liv.
Att ställa frågor som "Hur tänker du lösa den här situationen?" eller "Vad kan du göra nu för att det ska bli lugnare/bättre?" är svåra för en borderline-personlighet att ta till sig då, därför att gör borderlinepersonligheten delaktig i problemet och att det är hans ansvar att lösa det.
En annan T-sanning och konsekvensuttalande är att man säger "Det och det hände...så här blev konsekvenserna...det här är vad jag kan göra...vad kan du själv göra?"
Att beskriva konsekvenserna av borderlinepersonens handlingar och att själv hålla sig på en saklig och neutral nivå är nödvändigt för att kommunicera med honom i konflikter eller i krissituationer. Vill man få igenom ett samarbete eller en kommunikation är alla tre kommunikationsmomenten SET nödvändiga. Men det finns INGEN garanti för att borderlinepersonlig-heten "tar in" samtliga moment.
Om inte stödet tas med kommer borderlinepersonen att anklaga dig för att du inte bryr dig om honom eller för att du drar dig undan.
Om empati saknas kommer eller om borderlinepersonen inte "hör" det, kommer du att anklagas för att inte förstå honom, att du aldrig har förstått honom. Borderlinepersonen upplever sig avvisad och då bryts kommunika-tionen - en fortsatt kommunikation är omöjlig.
Om sanning och konsekvensuttalanden är otydliga kommer borderline-personen att tolka dem efter eget huvud och antagligen så att du kan ses som ansvarig för han mående. Han kommer att tro att du och han delar uppfattning och att allt kommer att vara "bra" tills hans orealistiska krav nästa gång blir omöjliga att tillgodose. Just sanning och konsekvensuttalanden är viktiga, även om de är jobbiga i stunden, för annars blir kvinnan den som stöder honom i en felaktig bild av verkligheten.
Om en borderlinepersonlighet någonsin ska kunna förändras krävs att han ser och förstår det egna destruktiva beteendet och han måste kunna kommunicera enligt SET-metoden.
Till sidans topp